2010-01-17 18:01 #0 av: Hennum

Välvillighetsprincipen betyder att man ska försöka tolka andras yttranden så att de framstår så rimliga som möjligt, under förutsättning att denna tolkning är möjlig i sammanhanget. Man ska alltså som en "god" filosof och argumentatör helst inte göra det lätt för sig och misstolka folks argument med mening för att lättare vinna en diskussion själv. Här kommer även en genomgång av olika typer av argument, orsaker till meningsoklarhet, olika typer av påståenden.

Att klargöra mening

Välvillighetsprincipen betyder att man ska försöka tolka andras yttranden så att de framstår så rimliga som möjligt, under förutsättning att denna tolkning är möjlig i sammanhanget. Man ska alltså som en "god" filosof och argumentatör helst inte göra det lätt för sig och misstolka folks argument med mening för att lättare vinna en diskussion själv.

De vanligaste orsakerna till meningsoklarhet är vaghet och mångtydighet.

Det finns tre olika typer av mångtydighet.

Referensiell - innebär att man kan referera till olika betydelser i ett ord. Ofta kan ju ett ord ha flera helt olika innebörd.

Distributiv och kollektiv - tex: "alla som ställer upp kan vinna". Här ligger mångtydigheten i "alla". Är det en av alla eller alla tillsammans?

Grammatisk/strukturell - handlar om den grammatiska strukturen. Man kan tolka det olika beroende på grammatiken. Man kan tolka saker som adjektiv eller substantiv eller verb osv ibland vilket kan ha stor betydelse för om meningen är sannolik.

Det finns även tre typer av påståenden.

De analytiska som är sanna per definition. Till exempel att ett glas är till för att dricka ur. Vet man definitionen av glas så vet man att påståendet är sant.

De kontradiktoriska som är självmotsägande. Till exempel att jag är tjock och smal.

Samt de syntetiska som är de som är varken eller och de som blir över efter de två översta kategorierna. Exempelvis Kalle sitter vid datorn.

 

Två typer av villkor

Det finns nödvändiga och tillräckliga villkor när det gäller argumentation.

  1. A är ett nödvändigt villkor för B = om B är fallet så måste även A vara fallet. Och om A inte gäller så vet vi att B inte heller gäller.
  2. A är ett tillräckligt villkor för B = om A är fallet så måste även B vara fallet. Men om A inte gäller så vet vi inte om B inte gäller.

Att ge en definition av något är ofta att ge en uppsättning nödvändiga och tillräckliga villkor.

Det finns även flera olika typer av argument.

  • Enkla argument som innehåller endast en premiss och en slutsats.

P1 Jag har druckit upp all juice jag har

S det finns ingen mer juice i mitt kylskåp.

  • T-struktur där premisserna tillsammans ger slutsatsen stöd, men inte var för sig, eller bara lite.

P1 Jag har druckit upp all juice jag har hemma.

P2 Jag har inga och kommer inte få några pengar idag att köpa juice för.

P3 Ingen vill ge mig juice

S Jag kan inte dricka juice idag.

  • V-struktur där premisserna var och en för sig ger stöd men tillsammans blir stödet starkare.

P1 Jag har juice hemma

P2 Jag har pengar att köpa juice för

P3 Min vän vill ge mig juice

S Jag kommer få dricka juice idag.

  • Komplext argument består av två eller flera argument med slutsatser som har en eller flera premisser som alla stöttar varan.

P1 Alla lampor är släckta i mitt hus

P2 Det är natt

S1 Det är mörkt i mitt hus

P4 Om huset är mörkt kan jag inte se om min kompis dricker juice

S2 Jag kan inte se om min kompis dricker juice

Slutsats ett är ett hjälpargument och därför även en premiss och räknas då även som det i huvudargumentet.

Många argument kan ofta ha dolda premisser och dessa behövs för logisk styrka så för att identifiera dessa dolda premisser får man använda sig av välvillighetsprincipen.

 

Källor:

Föreläsningar av David Alm på filosofiska institutionen i lund från boken Critical thinking - an introduction to basic skills skriven av William Hughes och Jonathan Lavery. Samt lite från wikipedia.