Annons:
Etikettlogik
Läst 17315 ggr
Hennum
2010-01-17 17:54

Argumentation och satslogik del 1

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

När man besvarar filosofiska frågor är det bra att kunna backa upp sina påståenden, och då gärna med logiska argument. Det är även intressant hur man analyserar och utvärderar olika argument. Deduktiva argument har maximal logisk styrka. Om premisserna är sanna så MÅSTE även slutsatsen vara det. Det kan i princip bli 100% sant. Induktiva argument har inte lika mycket logisk styrka, här handlar det inte om sanning utan mer om sannolikhet. Ju fler premisser som finns desto säkrare är slutsa

När man diskuterar argument och satslogik så brukar man använda sig av begreppen premiss och slutsats. Premisserna ska ge stöd till slutsatsen. För att använda sig av de här begreppen mer praktiskt så brukar man förkorta dem med P och S (eller i vissa sammanhang C som i conklusion). Sedan sätter man en siffra efter för att visa vilken i ordningen de olika premisserna är. På detta sättet kan man bena upp och tydliggöra argument.

Induktivism och Deduktivism

När man besvarar filosofiska frågor är det bra att kunna backa upp sina påståenden, och då gärna med logiska argument. Det är även intressant hur man analyserar och utvärderar olika argument.

Ett argument består av en slutsats och innan dess premisser och påståenden. Premisserna är det som ska ge stöd till slutsatsen.

Logisk styrka är en central egenskap hos argument. Ju mer stöd premisserna ger desto mer logisk styrka och därmed även ett bättre argument. Logisk styrka handlar inte om ifall premissen eller slutsatsen i sig är godtagbar, utan bara om förhållandet mellan dessa två. Men om premisserna alla är godtagbara så är det sannolikt att även slutsatsen är det.

Det finns två typer av argument:

Deduktiva argument som har maximal logisk styrka. Om premisserna är sanna så MÅSTE även slutsatsen vara det. Det kan i princip bli 100% sant.

Induktiva argument har inte lika mycket logisk styrka, här handlar det inte om sanning utan mer om sannolikhet. Ju fler premisser som finns desto säkrare är slutsatsen, men den är inte sann.

Exempel på de olika argumenten

**
Deduktivt:**

P1: Min blomma kommer dö om jag inte vattnar den någonsin.

P2: jag vattnar den inte någonsin.

S: Min blomma kommer dö.

Induktivt:

P1: Trots stora ekonomiska resurser lyckas inte skolan göra så att eleverna får bra snittbetyg.

S: Lärarna på skolan är dåliga.

Ni ser skillnaden på argumenten. I det första så är det en direkt följd, i det andra är det en slutsats som man drar men som inte är helt säkert sant. Det kan ju vara så att studiemiljön är värdelös trots att man har massvis med pengar.

I det första däremot så är det en större logisk styrka. "om jag gör så händer det" - "jag gör så" - "det händer".

David Hume var väldigt kritisk till induktiva argument som kunskapskälla även om han erkände att de är nödvändiga till vardags. Han menade att de argument som användes för induktiva argument förutsatte att induktiva argument var bra, och därigenom var cirkulära.

Man kan säga att det finns två villkor för ett bra argument:

Det är logiskt starkt och dess premisser är sanna eller åtminstone sannolika/acceptabla

Det finns ett undantag från det senaste. Det är reductioargument där man försöker visa att ett påstående är falskt genom att visa att det leder till en falsk slutsats.

Exempel på det: någon påstår att världen är platt och slutar på andra sidan USA bland annat. Då kan man säga att om världen hade varit platt så hade man trillat ner i rymden när man åker båt från den sidan av usa och bortåt, vilket man inte gör.

Källor:

Föreläsningar av David Alm på filosofiska institutionen i lund från boken Critical thinking - an introduction to basic skills skriven av William Hughes och Jonathan Lavery. Samt lite från wikipedia.

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Annons:
Upp till toppen
Annons: