02.4 Vetenskaps- & Kunskapsteori

Kunskapsteori

2009-04-14 23:39 #0 av: AnneN

Kunskapsteori, även kallat epistemologi, är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme som betyder "kunskap", "vetande", "vetenskap" och logos som betyder "läran om".

Classical-Definition-of-Kno2.pngMed kunskap menas oftast propositionell kunskap, dvs. kunskap som kan uttryckas i formen "A vet att p" (A = person & p = proposition). En färdighet som t.ex. att kunna skriva är också en form av kunskap, men inom kunskapsteorin är det oftast den propositionella kunskapen som dominerar.

Den traditionella synen på kunskap har varit att personen A vet p om och endast om (1) p är sant, (2) A är övertygad om att p är sant och (3) A har goda, tillfredställande eller tvingande skäl för att tro att p är sant. Dessa är 3 nödvändiga krav på allting som vi kallar kunskap. Kortfattat kan man säga att kunskap är "sann rättfärdigad tro". Denna definition framfördes först av Platon men har sedan ifrågasatts av Gettierproblemet.

Gettierproblemet

Den klassiska kunskapsanalysen ifrågasattes i och med Edmund Gettiers artikel Is justified true belief knowledge? Från 1963. I den artikeln tar Gettier upp två principiellt likadana exempel för att visa att de tre klassiska villkoren för kunskap inte är tillräckliga. Gettiers första exempel lyder ungefär så här:

Simon söker ett jobb men har en rättfärdigad tro att "Johan kommer att få jobbet". Han har också rättfärdigad tro "Johan har tio spänn i fickan". Simon kan därför, rättfärdigat, dra slutsatsen att "mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan". Men Johan får inte jobbet, Simon får det. Som det råkar hända har Simon också tio spänn i fickan. Så hans tro "mannen som ska få jobbet har tio spänn i fickan" är rättfärdigad och sann.

Men detta verkar inte vara kunskap. Alltså är den klassiska kunskapsanalysen oriktig. Efter publicerandet av Gettiers artikel följde en intensiv debatt under 10-15 år, där nya förslag lades fram och kritiserades. Inget förslag har blivit allmänt accepterat.

Kausala kunskapsteorier

Ett försök att lösa Gettiers problem framfördes av Alvin I. Goldman. Han föreslog i sin artikel A causal theory of knowing från 1967 att det som fattas i Gettiers exempel, dvs. det som gör att de fiktiva personerna inte kan sägas ha kunskap, är att det saknas en kausal koppling mellan det faktum som gör trosföreställningen p sann och subjektets trosföreställning om p.

tungurahua-volcano.jpgGoldman använder flera exempel för att illustrera sin poäng. Ett av exemplen involverar en vulkan som får utbrott. Flera hundra år senare upptäcker en person som promenerar vid platsen en mängd förstelnad lava och drar (korrekt) slutsatsen att vulkanen hade ett utbrott för flera hundar år sedan. Anta nu att en annan person, några år efter vulkanens utbrott, avlägsnade all förstelnad lava. En tid där efter bestämmer sig en tredje person för att få det att se ut som att vulkanen fick ett utbrott (som den ju faktiskt hade fått), och placerar därför förstelnad lava på den plats där den ursprungliga lavan låg. Givet detta skulle vi inte säga att personen vet att vulkanen fick ett utbrott för flera hundra år sedan; Personens skäl för att tro detta bygger ju på falska premisser. Annorlunda uttryckt finns det ingen kausal koppling mellan vulkanens utbrott och personens trosföreställning om att vulkanen fick ett utbrott. Därför har personen inte kunskap om utbrottet. Med denna analys ansåg Goldman att han hade löst Gettierproblemet. Han skulle emellertid senare ta tillbaka detta förslag till förmån för en annan analys.

Reabilism

Ett alternativ till den klassiska analysen är reabilismen. Enligt denna teori kan kunskap definieras på följande sätt:

A vet att p och om endast om (1) p är sant, (2) A är övertygad om att p är sant, och (3) A:s övertygelse att p orsakades av en tillförlitlig process.

Frank Plumpton Ramsey var den förste filosofen i modern tid att formulera en reabilistisk teori om kunskap, men tankegången går att spåra tillbaka till de antika atomisternas kausala kunskapsteori. Reabilismen är en svagare teori än den klassiska i den meningen att allting som enligt den klassiska analysen är kunskap också är kunskap enligt reabilismen. Personen behöver ju inte ha några goda skäl, som denne är medveten om, för att kunna sägas ha kunskap. Vilket innebär att en osofistikerad variant av reabilismen också får problem med Gettiers problem.

Det finns flera olika förslag på hur en reabilistisk teori kan modifieras så att den undviker Gettiers problem. Ett av dessa förslag, som framfördes av Alvin Goldman, går ut på att det inte får finnas någon möjlig relevant situation där p är falskt som är sådan att A ändå skulle vara övertygad om att p är sant i den situationen. Om A exempelvis formar en trosföreställning om att han eller hon ser en lada, så räcker det inte att det A faktiskt ser är en lada, och att denna trosföreställning har orsakats av en tillförlitlig process. Om det är så att A råkar befinna sig i ett område där det finns en mängd stora skyltar som ser ut precis som lador, och A skulle ha trott att han eller hon såg en riktig lada om han eller hon i själva verket såg en skylt, så har inte A kunskap om att han eller hon ser en lada (trots att det faktiskt råkar vara så). Goldmans förslag har dock kritiserats för att vara allt för starkt; att det förnekar att en del trosföreställningar som vi betraktar som kunskap är kunskap.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kunskapsteori och FILOSOFILEXIKONET filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-04-15 17:13 #1 av: Hennum

Bra och intressant artikel! Epistemologi är inga lätta grejer.

Anmäl
2009-04-15 17:43 #2 av: AnneN

Den som lyckas komma på en hållbar lösning på Gettierproblemet lär nog få Nobelpris minst

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.