01 ALLMÄNT

Religion

2010-06-07 18:41 #0 av: rolnor

Jag har funderat lite och jag har kommit fram till att religion mest är till för att stötta oss när vi ser att livet inte är rättvist, religionen ser till att vi till slut ändå får vara lyckliga efter döden, speciellt om vi "varit snälla" i livet. Sen löser den ju naturligtvis problemet med att vi faktiskt slutar att existera när vi dör, vi lever vidare.

Några tankar om detta?

Anmäl
2010-06-07 21:14 #1 av: Maria

Jag blir mest full i skratt av dina raderFlört om du inte tar illa upp.Det låter så enkelt.

Det låter som att den religiöse lever ett simplare liv och kan luta sig mot religionen (tron) i svåra tider och på så sätt klara sig utan att bryta ihop. Att döden blir en slags belöning om man varit snäll.

Det är ganska långt ifrån min egen tro i alla fall och all tro är ju givetvis personlig.

Jag läste någonstans (tror det var Illustrerad vetenskap) om att religionen i historien har stärkt samhällen och fått dem att överleva. Att sträva efter ett gemensamt mål har gjort att vissa religiösa grupper har klarat sig bättre. Det var i stora drag vad artikeln handlade om.

Själv är jag inte intresserad av att ha gemenskap med andra troende utan min tro är min egen.

Jag är övertygad om att livet och det som sker har en mening men det innebär inte att jag förstår eller böjer mig inför detta utan jag kan förbanna Gud för vad som händer och jag kan känna en stor ödmjukhet.

Belöningssytemet tror jag inte särskilt mycket på men däremot att det finns någon form av fortsättning (existens) men jag har inga stora tankar om hur detta kan se ut eller vara utan jag tycker faktiskt livet är viktigast här och nu.

Så på ett sätt har du rätt i att jag ser min tro som ett slags stöd. Jag vet att mitt liv och alla andras har en mening även om jag i mitt förvirrade tillstånd inte har en aning om vad eller varförFlört men det bekymrar mig inte särskilt mycket heller.

Förmodligen lite flummigt det här...Obestämd

 

/Maria

 

Anmäl
2010-06-07 23:57 #2 av: rolnor

GladJag utelämnade medvetet min egen tro, för jag ville provocera lite, det kanske inte är så lyckat men det gör jag delvis för att det ska bli nån fart på det här forumet, kanske inte bästa sättet....

Så, jag kan ibland se allt det sköna i både levande och död materia och jag märker att ju längre in i mikrokosmos vi kommer och ju längre ut i makrokosmos vi kommer desto fler frågetecken blir det. För mej har naturvetenskapen tidigare gått emot religionen, men i dessa dagar så ser det nästan ut att vara tvärtom. För mej är nog gud allting helt enkelt, men om det finns nån fortsättning för våran själ när vi dör tvivlar jag på, att vi är här en stund får vi nog nöja oss med...

Blev nog lite flummigt det här också...Flört

Anmäl
2010-06-08 14:34 #3 av: rolnor

put

Ingen annan som är privatreligiös??Cool

Anmäl
2010-06-08 19:15 #4 av: Maria

Haha, privatreligiös var ett bra uttryckGlad

/Maria

 

Anmäl
2010-06-09 14:17 #5 av: Ijin

Religon... Från början något bra, senare något väldigt dåligt... Det är väl så man kan sammanfatta det?

Anmäl
2010-06-09 14:40 #6 av: Maria

#5 Jag tror den sammanfattningen är lite väl förenkladFlört

Från början vet vi ju inte hur det såg ut eller blev till utan det är kvalificerade gissningar.

Solen som gick upp och gav värme och allt kunde växa måste ha varit en uppenbarelse. Kanske var man livrädd att den skulle sluta komma upp och man tillbad denna sol så att den skulle återkomma. Likadant med regnet och annat i naturen. De allra första religionerna var just naturreligioner och man kan bara spekulera i om det var av godo eller inte. Det kan ju ha framkallat rädsla också.

Däremot är jag övertygad om att det är ett mänskligt gemensamt drag att vi tycker om traditioner och ritualer vilket inger en viss trygghet och det kanske har sin grund i dessa naturreligioner.

Våra stora världsreligioner idag har det gemensamt att det är goda religioner. Kärleken ligger som grund men vi människor använder oss av detta till att starta krig, förtrycka och förvränga till vår egen fördel.

Så jag tycker inte att religion är något negativt men att den används så omdömeslöst och felaktigt oftast.

/Maria

 

Anmäl
2010-06-09 18:47 #7 av: Ijin

#6 Nja... Håller inte riktigt med, Det finns faktiskt ett mönster i religonernas betende...

För att religonerna skulle skapas måste dom varit bra från början, och hjälpt till, annars skulle dom inte få stöd av folket, men senare använder sig andra av det som ett instrument för att kontrollera andra. Att te.x. tro på gud har ju inget med någon religon att göra? Religon är ju ett sätt som någon har bestämt att "så här ska du tro på gud", vilket är fel på många vis.

Världen skulle klara sig bra utan religon. Frågan är om världen skulle klara sig utan tron på gud?

Anmäl
2010-06-09 19:04 #8 av: Maria

#7 Jag håller med dig i stora drag.

Fast jag tror inte att religionerna skapades för att vara bra och få stöd av människorna från början utan jag tror snarare att det började som ett beteende som sedan utvecklades och hade det då inte varit bra så hade det väl heller inte fortsatt.

Din sista mening är braGlad

 

/Maria

 

Anmäl
2010-06-09 20:35 #9 av: rolnor

Är det inte en deffinitionsfråga då vad religion är? Man kan kanske hävda att alla förmer av gudstro är en form av religion, även om det är det jag kallar "privatreligiös"? Det farliga är väl om man slutar att tro och hävdar att man VET, s.k. fundamentalism?

Anmäl
2010-06-10 22:09 #10 av: Ijin

Nja.. Det är skillnad på Religon och att var Religös.

Religon är en väldigt stor mängd människor som har samma tro.

Anmäl
2010-06-12 19:40 #11 av: dolfen

Gemenskap med andra människor kan vara lockande.

 

På tal om "privat-religiös":

Behovs-religiös kanske är en annan variant!? Man vill ha något och då ber man till någon gud för att få det man vill ha. Lite som #6 skrev om växterna. (Man vill/ville ha en bra skörd.)

Och har man väl börjat så kan man riskera att t.ex skörden slår fel om man slutar. (Skrock.)

 

Anmäl
2010-06-12 20:54 #12 av: rolnor

Ja, jag har haft det jobbigt många gånger och försökt att be, men det finns ingen som hör mej, så för mej är gud ingen "makt" som kan påverka ens öde, så jag är inte "behovs-religiös".

Anmäl
2010-06-12 21:15 #13 av: dolfen

#12 - Hänvisar till dolfen-kluring nr 1. Se min sida/sajt (eller vad det nu heter).

 

Anmäl
2010-06-13 15:32 #14 av: Bergspuman

Är inte religiös alls och har aldrig varit. Är egentligen stor motståndare till religion, i alla fall den sorten som inskränker, förbjuder och styr människors vardagsliv. Att man inte får göra ditt eller datt. Att man måste klä sig på ett visst sätt. Att vissa kategorier gynnas på bekostnad av andra.

Men religion kan vara den fattiges tröst. Eller något att hålla sig till därför att man inte förstår det stora, hela. En slags tröst för att man inte står ut med att bara vara en liten lort i universum.

Om religion alltid vore på det sättet jag skulle önska, dvs. varma förstående människor som tillåter andra att vara sig själva och leva sina liv som det passar dem och hjälper dem som har det svårt, är allmänmänsklig och bryr sig om - då skulle jag se med större förståelse på religion.

Men det är oerhört många krig som har utkämpats och utkämpas i religionens namn. Så religion är för mig ett negativt maktinstrument och en orosfaktor.

Anmäl
2010-06-13 17:56 #15 av: dolfen

Jag tror att religion kan ge människor som tror, stöd.

Jag "kan" inte (se dolfenkluring nr1) be t.ex eftersom jag inte tror.

Och eftersom jag inte tror, ser jag en placeboeffekt som inte skulle kunna infinna sig om jag bad.

(Jag säger inte hur det är. Bara hur jag tänker.)

 

Däremot kan jag "hoppas" att saker (som jag inte kan styra över) blir positiva för mig (eller den jag hoppas för).

Att hoppas och att be, är lite lika.

 

Anmäl
2010-06-13 20:55 #16 av: Maria

#15 Fast religion handlar om om så mycket mer än att be.

Allt man tror på oavsett om det handlar om religion eller annat så inger det ju en viss trygghet.

/Maria

 

Anmäl
2010-06-26 22:11 #17 av: dolfen

#16 Och...? (Kopplar till Språk iFokus. Flört)

 

Var i #15 skrev jag att religion endast är att be??

Kul att du håller med mig om att religion kan stödja människor.

 

(Bemöt gärna det jag faktiskt skrev i #15.)

 

Anmäl
2010-06-27 21:00 #18 av: Maria

#15 Du skriver om "att be" och "att hoppas" och jag bemöter frågan på mitt sättFlört

/Maria

 

Anmäl
2010-06-27 23:19 #19 av: Freke

Religion, för mig är ett enkelt sätt att tygla människor.

Lika enkelt eller komplicerat som politik, grunden i religion är för mig en efterkonstruktion av vad människan vill höra för att göra mer rätt.

Vilken tro man än tar av de religioner som finns idag, så är deras berättelser likvärdiga i olika ord, något som börjar som blir till två som blir till flera. Sen har alla olika sina varianter.

Och till lika olika rättesnören som i förlängningen blir till lagar och om man uppfyller dessa så har man varit en "god" människa och ska således föras vidare till någon ännu härligare än vad vi har och gör med det vi har nu?

Förstår inte varför man inte anser att det vi har nu är det bästa som finns utan man strävar efter något bättre?

Alla borde ta tjuren vid hornen och göra det bästa av det redan nu, men vad gör vi istället?? -Förstör för oss och för våra barn och för framtiden.

 

Hälsn. Freke

Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.