03.5 Politiskfilosofi

Om den politiske

2010-03-09 18:33 #0 av: vimes

Det som kännetecknar den politiske är hennes oförmåga att särskilja sig själv från andra.

Detta är en delförståelse av världen och mig själv som jag slutit mig till.

Den politiske som begrepp innebär en människa med politiska åsikter. Även om man inte är engagerad i något parti, har några verbalt formulerade politiska åsikter eller ens röstar kan man vara politisk.

Den politiske är alltså den som låter sin egen moral gälla även för andra. För om vi funderar på det är det egentligen uppenbart att den som gör moraliska utsagor om världen förutsätter att andra människor egentligen bara är objekt inom den politiskes egen föreställningsvärld.

Även om du så vill att "staten ska sköta allt" eller "det ska inte finnas någon stat" gör du moraliska uttalanden om hur det - och andra - borde vara, och borde vilja vara. Och således särskiljer du inte din omvärld från ditt eget subjekt och således erkänner du inte existensen av de andra människorna.

 

 

Anmäl
2010-03-10 09:43 #1 av: Roarkish

Det var det mest politiska påståendet jag har läst.

Anmäl
2010-03-10 10:29 #2 av: vimes

Vill du diskutera med mig ser jag gärna att du också argumenterar för dina åsikter.

Anmäl
2010-03-10 12:48 #3 av: AnneN

Har jag tolkat det där rätt om jag tolkat det som att alla som har en åsikt om hur något överhuvudtaget bör/ska vara i världen är politisk?

I så fall, finns det någon människa som inte är politisk, förutom möjligtvis spädbarnen?

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2010-03-10 13:37 #4 av: rolnor

Jag vill bara säga en sak; Jag gillar inte folk som yttrar sej om politik som om dom "vet" hur allt "borde vara", politik är svårt och kräver stor ödmjukhet.Glad

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-03-10 14:59 #5 av: Maria

#0 Nu har jag läst ditt inlägg 3 gångerFörvånad (trögfattad).

Eftersom jag inte riktigt förstår hur du menar så försöker jag hitta motsatsen och då tänker jag på "ödmjukhet och fri från fördomar".

Har jag fattat dig rätt?

/Maria

 

Anmäl
2010-03-10 19:20 #6 av: Roarkish

Snarare så verkar trådskaparen tycka att om man anser att moral påverkar fler människor än en själv så anser man att andra människor inte existerar. Krångligt det där eftersom om man förnekar andras existens så är det ganska krångligt att anse att ens egen moral skall gälla även dem vars existens inte erkänns.

 

Anmäl
2010-03-10 19:24 #7 av: Maria

#6 Föredrar att höra från trådskaparen själv hur han tänker...

/Maria

 

Anmäl
2010-03-10 19:41 #8 av: Roarkish

#7 Är du säker?

Anmäl
2010-03-10 19:41 #9 av: Maria

#8 JeppFlört

/Maria

 

Anmäl
2010-03-10 20:07 #10 av: vimes

Roarkish har nästan rätt.

Dock handlar det inte om vad man "anser" utan om vad man föreställer sig.

Det handlar heller inte om att man "förnekar" andras existens, utan om att man inte helt klarar av att föreställa sig andra människor på ett annat sätt än som delar av ens eget jag.

Anmäl
2010-03-10 20:18 #11 av: Maria

Då är den "politiske" ganska tunnelseendeObestämd och begränsad...

/Maria

 

Anmäl
2010-03-10 20:24 #12 av: vimes

Det beror på hur man ser det tror jag. Jag är inte alls säker att det är lättare att leva i världen bara för att man kan separera den från ens eget jag.

Anmäl
2010-03-10 20:26 #13 av: Maria

Förvisso...fast jag har svårt att förstå det men vi är ju alla olikaGlad

/Maria

 

Anmäl
2010-03-10 20:40 #14 av: rolnor

vimes, Jag tycker att du målar upp en människa som är 100% politisk, vi befinner väl oss alla på nån slags skala? Jag gillar både politik och psykologi och jag upplever att din tråd handlar mer om dom två sakerna än fisosofi? Kanske missförstår helt...

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-03-11 14:49 #15 av: vimes

#14: Jag tror det handlar lite om vilket synsätt man applicerar på problemet. Helt klart skulle man kunna berika diskussionen och resonemangen med psykologi, det finns instiker i hur barns sjlävmedvetenhet och relation till omvärlden utvecklas som kan vara relevanta.

Ur ett psykologiskt perspektiv borde vi också kunna tala om någon slags skala. Och visst kan vi tänka oss att vi är mer eller mindre separerade från världen. Men jag tror att man vid varje given situation antingen särskiljer sig själv från andra eller inte.

Men som sagt menar jag att det nog handlar om hur vi närmar oss ämnet snarare än vad ämnet är. Det går att göra allt till filosofi, lika väl som det går att göra allt till politik.

Däremot menar jag inte att ämnet är politiskt i sig.

Anmäl
2010-03-12 15:18 #16 av: rolnor

Jag förstår, och det är ju intressant att man kan närma sej ett problem ur olika perspektiv, men visst är det så ibland att ett perspektiv berättar mer för oss än ett annat?

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-03-12 15:38 #17 av: vimes

Ja, alltså, subjektivt uppfattar vi nog alltid att ett visst perspektiv ger mer. Men jag tror att egentligen ger de olika perspektiven bara olika saker. Vilket perspektiv vi föredrar (d.v.s. uppfattar som mest givande) tycks närmast vara en smakfråga.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.