03 PRAKTISK FILOSOFI

Fatalist?

2009-04-13 11:56 #0 av: Alexej

Jag kallar mig för fatalist, dvs jag tror inte på en fri vilja att bestämma sig.

Wikipedia:Fatalism är en världsåskådning som menar att upplevelsen av en fri vilja är en illusion, då vårt öde är bestämt, förslagsvis av en gudomlig makt. Fatalism är en form av determinism, men inte alla former av determinism avvisar att våra val har ett inflytande på framtida händelser.

"Fatalism" kommer av latin fatalis, 'ödesbestämd', till fatum, 'öde'.

Jag kanske gör det enkelt för mig men jag tror att oavsett vad jag gör så är det förbestämd. Men det befriar mig så klart inte av att ha ett samvete.

Allt jag gör och upplever hänger ihop och bildar en mening. Om jag inte hade gjort det som jag gjorde hade inte nästa sak hänt....På det viset får också negativa saker i mitt liv en positiv mening.

Fatalism gör livet lite spännande. Man vet inte hur det fortsätter men likamycket är jag säkert att det redan är "planerad". Och det gör att jag inte är rädd längre. Hände nånting så var det inget som jag kunde ha "undvikit".

 

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-04-13 16:53 #1 av: AnneN

Mycket intressant Glad

Själv tror jag också på ödet, men kanske inte på riktigt samma sätt. Jag tror att vissa punkter i våra liv är ödesbestämda men att det finns flera olika "vägar" att gå för att komma till dessa punkter och att vi själva väljer dessa vägar.

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-04-13 19:32 #2 av: Hennum

En intressant tanke.

Jag tror inte på ödet, men jag tror heller inte att vi har en fullkomligt fri vilja. Jag ser det som att vi väldigt mycket styrs av samhället, normerna och vårt förflutna. När vi gör val så beror dom på allt det, inte på ödet och inte på vår egen vilja. :) Det är speciellt kursen i socialpsykologi som övertygat mig om det. ^^ Det är läskigt som kurser påverkar en, bara det ett bevis enligt mig på att man inte styr särskilt mycket av sina tankar själv.

Men jag tycker om att tänka på ödet, och att vissa saker kan vara bestämda av ödet, att vissa saker är menade att hända. Ibland kan man känna hur allt hänger ihop och en slags känsla av att det kommer bli så, oavsett allt annat. Men jag tror det är en känsla som infinner sig för att vi människor ibland behöver känna så, inte för att det är så. En ren psykologisk grej.

Anmäl
2009-04-14 03:20 #3 av: Dojdan

Mina åsikter i denna fråga liknar nog mest Anne's. Jag tror på ödet, men jag tror också att vi med vår fria vilja kan förhindra de öden som finns för oss, på både gott och ont.


Anmäl
2009-04-14 04:18 #4 av: Veyla

Kruxet med fatalism är som Alexandra skrev, "Fatalism är en världsåskådning som menar att upplevelsen av en fri vilja är en illusion" Vilket innebär att man kan tro att man väljer men efteråt inser man kanske att man igentligen inte hade ett val.

Fatalism innebär inte att man ska lägga sig ner och självdö utan man ställs fortfarande inför val precis som alla andra. Man överväger dem och man väljer. Skilnaden är att man vet att det valet man gör är det rätta och det ända möjliga. På så sätt slipper du ångra dina val i livet.

Ni får rätta mig om jag har fel.

Anmäl
2009-04-14 12:49 #5 av: Hennum

Och detta gör ju saken väldigt svår att argumentera emot. För vad man än gör så kan man ju säga - det var ödet. Står man och hoppar mellan två öden och två val, så är det fortfarande ödet. Men även om jag inte kan komma på något bra argument mot så tror jag fortfarande inte på det ;) hehe.

Någon som kan "knäcka" fatalismen? Alla teorier brukar ju gå att knäcka, utom Freuds, och den knäcker man bara just för att den är oknäckbar. ^^

Alltså, se det inte som ett angrepp mot dig nu, Alexej, men det är detta jag älskar med filosofi. Teorier och för- och motargument som fortsätter i evighet. ^^ Som gör att det i slutet bara handlar om vilken teori som passar en, eftersom ingen teori går att bevisa "sann"

Anmäl
2009-04-17 10:41 #6 av: Alexej

Jag tror absolut på fatalism. Det finns så många saker i mitt liv som sedan fick en mening. Men jag är noga med det egna samvetet. Jag får inte bli lat och struntar i uppgifter. För allt som jag gör påverkar andra människor och deras liv.

Vad jag funderar mycket om är varför unga människor dör. Eller varför en del får så plågsamma död. Den enda förklaring som jag kan hitta är att det är deras uppgift och att det ska påverka och ändra andras liv.

Som om vi alla är vattendroppar som tillsammans bildar ett hav:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-04-17 17:09 #7 av: Hennum

Ja, det har jag oxå tänkt ofta. Vissa hemska levnadsöden måste ju ha en mening ändå, och när man ser hur dessa levnadsöden påverkar alla oss andra så kan man se en mening i det.

men jag tror fortfarande att det är människans sätt att hantera ohyggliga händelser och så. Dessa levnadsöden måste ha en mening, annars är de ännu hemskare.

mitt förnuft och min känsla är sällan överrens ^^

Jag tror inte unga människor dör för att påverka oss för att de är meningsfulla, jag tror att unga människors död påverkar oss och därigenom blir de meningsfulla. Alltså, inte fatalism

Men så mycket trevligare världen skulle vara då.

Jag läste några böcker för några år sen av en kvinna i usa (minns ej namnet) som skrev om den andra sidan, och hur allt fungerar. Just tanken att vi själva bestämmer vilka liv vi ska leva ger mycket tröst. Då kan man veta att de som lever liv med mycket smärta har valt det själva (även om de inte är medvetna om det nu) och har en egen uppgift att göra. Dock tycker jag inte om hennes små inslag av katolicism.

Anmäl
2009-04-20 12:59 #8 av: Hoppfull

Fast egentligen blir ju fatalism enbart en tröst för att vi ska känna att vi aldrig behöver uppleva att vi bär ansvar för våra val. Hur vi än väljer var det redan förutbestämt... så det blir rätt meningslöst? Eller hur finner man mening i ett liv man inte själv är med och påverkar?

Hur gör du när du står i en valsituation Alexej? För oavsett vad du väljer, schysst eller elakt, kriminellt eller lagligt, så är det ju din förutbestämda väg... eller har jag helt missförstått?

Jag kan med lätthet se att om man väljer att vara laglydig styr man själv sitt liv i en helt annan riktning än om man blir kriminell... men som sagt, jag kanske har missförstått helt...

Anmäl
2009-04-20 13:43 #9 av: [Aremea]

Jag tror inte på något öde- eftersom det förutsätter att det finns en någon bakom planen. Däremot så tror jag heller inte på den fria viljan, så som vi ofta hänvisar till den.

Jag tror att vi i mångt och mycket styrs av helt omedvetna processer, och därför kan inte vårt medvetande styra. Alltså ingen fri vilja.

 

/Aremea

Behaviourist

Arbetande border collies inom vallning och specialsök.

Sajtvärd på vallhundar.ifokus.se

Anmäl
2009-08-19 03:55 #10 av: Skygazer

Om fatalismen är sann så skulle man teoretiskt sett kunna räkna ut vilket öde som drabbar någon förutsatt att man hade exakt kännedom om allt som någonsin påverkar denne och hade en total beskrivning av personens alla molekyler och i vilka tillstånd de befinner sig i initialt. Jag ska nu försöka falsifiera detta påstående. Det räcker då att hitta ett enda exempel på när detta påstående inte gäller.

Alla kroppens celler kan reduceras till en beskrivning av dessas beståndsdelar, molekyler och atomer. Alla processer som pågår i kroppen kan beskrivas med kemi och fysik. På den molekylära och atomära nivån beskrivs processerna med kvantfysik. Kvantfysiken innehåller ett välkänt begrepp, Heisenbergs osäkerhetsprincip. En variant av denna säger att man inte samtidigt kan bestämma en partikels läge och hastighet med godtycklig noggrannhet. Detta gör att en partikel (atom, elektron eller till och med molekyl) kan befinna sig på ett ställe som inte går att förutsäga. Det i sin tur gör att en process på atomär nivå kan vara oförutsägbar. Ett aktivt val är en tankeprocess som i teorin kan beskrivas med underprocesser som i slutänden beror på kvantfysikaliska fenomen. Det skulle kunna räcka med att en enda partikel slumpmässigt byter tillstånd för att avgöra ett visst specifikt val. Det är då omöjligt att förutsäga vilket val som görs. Existensen av detta exempel falsifierar alltså det ursprungliga påståendet och därmed är fatalismen "knäckt"!

Om osäkerhetsprincipen låter krånglig så låt mig ge ett exempel. Tänk er en bomb som är kopplad till en detektor som registrerar radioaktiv strålning. När detektorn registerar strålning utlöses bomben. Vidare låter vi detektorn vara inkapslad i en tjock blylåda så att omgivande strålning inte kan komma in. I lådan lägger vi sedan en liten mängd lågaktivt radioaktivt material. När en atom i materialet sönderfaller skickas radioaktiv strålning ut, detektorn fångar upp denna och bomben smäller. Kruxet med detta är att det inte finns någon möjlighet att räkna ut när bomben smäller. Om man har en mycket liten mängd av det radioaktiva ämnet (kanske 10-100 atomer) och de har lång halveringstid kan det dröja allt från bråkdelen av en sekund till timmar, dagar eller år. Allt vi kan göra är att räkna ut en sannolikhet för när det sker men i verkligheten kan ingen veta när det smäller.

Någon får gärna "knäcka" detta resonemang!

Anmäl
2009-08-19 10:49 #11 av: vimes

#10: Pratar vi inte snarare om determinism här? Jag tror inte att det är rimligt att reducera ödestro till "kemi och fysik".

Anmäl
2009-08-19 18:37 #12 av: Maria

#11 Fatalism är om jag inte har fel en form av determinism.Obestämd

Jag är fatalist men lever inte utan att göra aktiva val. Jag är lite inne på #1 tankar att vissa delar i livet är förutbestämda men det finns kanske olika vägar att nå dit.

/Maria

 

Anmäl
2009-08-19 23:28 #13 av: vimes

#12: Ja, jo. Eller liksom, det finns ju beröringspunkter. Fatalism är inget annat än ett fancy name för ödestro. D.v.s. att som du skriver vissa saker är ödesbestämda, men att vägen dit inte är på förhand definierad. Typ Baronen konsulterar en spågumma som säger honom att han kommer att dö genom drunkning, så han ägnar resten av sitt liv åt att undvika alla vattendrag men slutar ändå sina dragar drunknad i en soppskål. Fatalism, litteraturen är full av den.

Determinism är däremot, i grova drag, att allt i princip redan är förutbestämt. Det handlar inte om något Öde, utan ner till minsta detalj. Jag uppfattar det som att det är detta Skygazer argumenterar emot i sitt inlägg snarare än fatalism.

 

Anmäl
2009-08-20 00:05 #14 av: Maria

#12 OK, då förstår jag...

/Maria

 

Anmäl
2009-08-21 00:51 #15 av: Skygazer

#11-13

Visst stämmer det att det egentligen är determinismen som jag argumenterar mot men oftast brukar man räkna fatalismen som en variant av determinism precis som Bumblebee säger. Åtminstone inom filosofi, i litteraturen görs ibland en annan tolkning.

I fatalismen måste det finnas något som bestämmer ödet. Vad är då detta något? Med en deterministisk ståndpunkt blir det fysikaliska begynnelsevillkor som avgör ödet. Om man inte tror på determinismen men ändå vill ha ödet kvar så återstår bara någon form av gudomlig makt som bestämt vad ett öde ska bli. I så fall är det "magi" som styr ödets inriktning.

Vilken är i så fall skillnaden mellan ett öde bestämt av fysikaliska begynnelsevillkor som verkar genom kausalitet eller ett öde bestämt av en gudom som verkar genom magi? Från en enskild människas synvinkel ingen alls tycker jag. I båda fallen hjälper det inte vad en person tror sig hitta på eftersom slutresultatet blir detsamma. Fri vilja existerar inte. Filosofiskt är det en skillnad eftersom determinism kan i teorin falsifieras men när det gäller gudomligheter blir det en fråga om personlig tro som vare sig kan verifieras eller falsifieras. Det kan kanske också vara intressant för någon men det går inte att argumentera vare sig för eller emot utan man kan bara välja att tro eller inte tro på det.

Med detta resonemang återstår som enda logiska angreppssätt att betrakta fatalism som determinism. Det jag försökte falsifiera i inlägg #10 var alltså den deterministiska tolkningen av fatalism. Den gudomliga tolkningen går inte att argumentera mot (men heller inte för).

 

Anmäl
2009-08-21 19:40 #16 av: vimes

#15: Nej, jag tror inte att man traditionellt menar att ödet är styrt av fysikalsika principer. Snarare menar jag nog att ödet aldrig kan vara styrt av några fysikaliska principer. Öde implicerar mening, och alltså i grund och botten något bortom fysiken.

Jag skulle gärna se ett exempel på en fatalistisk filosofi/filosofi som är strikt materiell, om du har något sådant exempel. I min föreställningsvärld kräver fatalism någon form av deus ex machina, eller i varje fall en i grund och botten idealistisk världsuppfattning.

Dessutom tycks det mig märkligt att betrakta fatalism som en del av determinismen. Att ödestron är bra mycket äldre än den egentligen mekanistiska idén om determinism är väl rätt självklart när man tänker efter.

Anmäl
2009-08-21 23:16 #17 av: Maria

#16 Ödestron måste vara en till synes ganska gammal tro och determinismen yngre och jag har försökt att läsa på och ju mer jag läser så får jag faktiskt säga att jag förstår inte riktigt sambandet mellan fatalism och determinismObestämd

Jag har rätt och slätt godtagit detta och faktiskt inte funderat vidare på det själv...

Jag gillar sådana här frågor...då man faktiskt får tänka till lite själv...måste fundera vidare...Flört

/Maria

 

Anmäl
2009-08-29 04:30 #18 av: Skygazer

#16 & 17

Ja men det var ju det jag försökte reda ut. Jag har inte påstått något annat än det som sägs i första stycket i #16. Det är klart att ödestron är gammal. Det är också klart att många ansåg den som icke-mekanistisk, dvs bortom fysiken. Fast då återstår ju bara att betrakta den som en del av ett religiöst förhållningssätt. Om ett öde har någon form av mening måste det finnas något som definierar denna mening och kan då bara vara någon form av gudom som verkar genom vad jag skulle kalla magi. Det är fritt fram för alla att vara religiösa.

Om man däremot skalar bort begreppet "mening" från ett öde och definierar det som en "summa av livshändelser" kan man reducera begreppet fatalism till determinism. Eller vad man nu vill kalla saker och ting. Benämningar är inte så viktiga, däremot resonemang och slutsatser. Vad jag ville säga var att en människas "summa av livshändelser" kan bero på antingen gudomlig magi eller enbart på fysikaliska växelverkningar. Om det är fysikalisk växelverkan kan det vara uträkningsbart på förhand (determinism) eller inte. Det senare var vad jag försökte förespråka i inlägg #10.

Anmäl
2009-08-29 13:25 #19 av: sayuri

Jag tror att livet har en mening, jag vet meningen med mitt liv och mitt livs uppgift och den följer jag MEN jag tror inte att allt i livet är förutbestämt, vi har val och utefter dem formas vi. Utifrån våra val formas både vår framtid och nya allternativa val och varianter på den allternativ framtiden. Svårt att förklara men jag försöker... :)

Anmäl
2009-08-29 13:36 #20 av: Alexej

Jag tror som sagt inte att jag bestämmer själv fast jag kanske tror det. Hade jag inte gjort det så hade det inte hänt och sedan kanske inte andra saker hade hänt.

Hade jag inte gått en viss kväll på festen hade jag aldrig träffad den mannen, hade inte flyttad till Sverige. Hade jag inte träffad en annan man och flyttat med honom på landet hade han inte dött och jag hade aldrig börjad med att hjälpa hemlösa katter osv.

Mitt liv är fullt med föjldhändelser. Så vem vet:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-08-29 16:15 #21 av: vimes

#18: För egen del ser jag gärna att ord får betyda någonting. Och jag har svårt att se poängen med att ta ett ord och skala bort fundamentala betydelser när det redan finns begrepp som beskriver det du vill åt.

Om jag inte missuppfattar dig så menar du såhär: eftersom detta är ett filosofiforum borde de som anser sig vara fatalister här egentligen mena att de är determinister. Detta för att ödestro inte direkt är något som ingår i "modern filosofi" (alltså filosofin under 1900-talet har ju varit otroligt "profan").

Dock tror jag inte att det stämmer, utan att flera faktiskt har en lätt mystisk ödestro som inte låter sig reduceras ner till fysikaliska principer.

Anmäl
2009-08-30 00:15 #22 av: Skygazer

#21

Det är så jag menar! Jag får tacka för hjälpen med förtydligandet.

Däremot får folk gärna ha religiösa föreställningar men de passar kanske bättre i t.ex. forumet existens med flera. Varför då? Jo, i ett filosofiskt sammanhang är resonemanget en väsentlig beståndsdel. Religion kan i princip inte resoneras om, antingen tror man eller så tror man inte. Jag tror att många präster etc skulle bli vansinniga över ett sådant påstående för jag vet att de visst resonerar om både det ena och det andra inom sin religion, MEN grundfrågan om deras gudoms existens resonerar de INTE om, de tror helt enkelt bara på den. (I och för sig finns det ju religionsfilosofiska resonemang om guds existens som är intressanta som sådana och de skulle kunna utgöra en egen tråd faktiskt, men det slutar ändå alltid med att det till syvende och sist blir en fråga om att tro eller inte tro.) Å andra sidan kan jag ju inte göra så mycket åt om folk vädrar sin religion här. Det må väl vara hänt...

Anmäl
2009-08-30 00:29 #23 av: Maria

#22 Det finns ju faktiskt en gren inom filosofin som just kallas för religionsfilosofi så att varför ska de som har en tro förpassas till ex. existens i fokus förstår jag inte alls.

En av mina favoriter Sören Kierkegaard tror jag kan betraktas som en religionsfilosof.

/Maria

 

Anmäl
2009-08-31 02:35 #24 av: Hennum

jag tycker det som skygazer säger är ganska intressant, att resonemanget är en väsentlig beståndsdel i filosofin. Men så är det ju inte den enda. Och precis som bumbleboo finns det även religionsfilosofi som diskuterar tro och gud och sådant. Men även där är resonemanget en väsentlig beståndsdel. man resonerar kring gud och kring tro på ett lite mer logiskt sätt än vad man gör på existens exempelvis. (oj, vad vi pekar ut existens här. ;) vilket för övrigt är ett intressant forum) Där kanske man diskuterar det på ett annat sätt. Och just det sättet, som jag inte har något ord för, kanske mer är en fråga för just det forumet. Men jag tycker inte att den här tråden hör hemma bara där, den är i allra högsta grad där den bör vara. ^^ enligt min mening.

Jag blir så glad av att läsa era inlägg här. Får verkligen tänka efter noga för att hänga med :P Min hjärna är ganska rostig.

 

Anmäl
2009-09-02 19:45 #25 av: villfungera

Hej. Har inte skrivit i detta forum tidigare...men varit inne och läst era inlägg. Tycker detta med determinism och fatalism är mycket intressant.

Vid ett tillfälle  minns jag att en filosofiprofessor uttryckte sig så här, när han ville åskådliggöra begreppen:

En fatalist skullle säga att: att klara en tentamen har inget som helst att göra med om jag pluggar till den eller ej. Eftersom det står skrivit i stjärnorna om det är meningen att jag ska klara den. Redan förutbestämt alltså.

En indeterminist skulle säga raka motsatsen: Alltså hurvida jag kommer att klara tentan eller ej beror förstås på om jag pluggar till den. Allt beror på mig.

Nu minns jag inte exakt hur en determinist skulle resonera. Bara att svaret huruvida klara av eller inte klara av, låg nånstans mittemellan Indeterministen och fatalisten.

Nån av er som har nåt svar på hur deterministens förklaringsmodell skulle se ut?

Anmäl
2009-09-02 23:21 #26 av: AnneN

#25 men kan det inte avar så att ödet har bestämt att man klarar tentan OM man har pluggat till den?

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-09-02 23:41 #27 av: villfungera

# 26 Men jag undrar om du inte slog huvudet på spiken nu....det är nog detta som är just determinism. Om jag minns rätt...

Anmäl
2009-09-02 23:42 #28 av: AnneN

#27 Fast det kan ju även vara så att ödet har bestämt att man ska plugga till tentan

/Mvh Anne
~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Anmäl
2009-09-03 01:09 #29 av: Hennum

kan inte determinism vara att "om du pluggar till tentan så klarar du den". ödet har ju inte med determinism att göra vad jag förstått.

Anmäl
2009-09-03 01:42 #30 av: villfungera

Funderar på skillnaden mellan determinism och indeterminism vs fatalism?!

Anmäl
2009-09-03 10:47 #31 av: vimes

Skillnaden mellan determinism och fatalism har ju diskuterats tidigare i tråden.

Såhär skrev skygazer i inlägg #10:

Om fatalismen är sann så skulle man teoretiskt sett kunna räkna ut vilket öde som drabbar någon förutsatt att man hade exakt kännedom om allt som någonsin påverkar denne och hade en total beskrivning av personens alla molekyler och i vilka tillstånd de befinner sig i initialt

Observera att det här står om "fatalism" - jag menar att det Skygazer egentligen beskriver är determinism.

Sedan följer en diskussion om begreppen som nog kan vara av intresse. Inlägg 10-22 alltså.

 

Anmäl
2009-09-05 19:58 #32 av: cirrun

 Fatalism har dykt upp som en räddning för den som har jämfört sig med andra lyckliga eller olyckliga medmänniskor.

Man blir inte ansvarig och kan ändå säga att har gjort så gott man kunnat.

Det är  på något sätt skönt att konstatera : 'det var ödet'

Determinister har svårt med bevisen har jag förståt.

 

Anmäl
2009-09-08 03:51 #33 av: MoonVoid

Du är inne på något mycket intresant Alexej. Jag är inge fatalist. Jag är mer av en "possiblelist" (hittade på det ordet själv just nu):P

Jag tror på att det finns tusentals alternativa möjligheter runt om dig i allt du gör, varje steg du tar osv. Du själv väljer dem valen. Men du har helt rätt i att valen man gör har konsikvenser, och konsivenserna av mina val kan rent av ta bort många av dina alternativa val. Och tillslut kanske det bara finns en väg för dig att gå.  Så bitvis håller jag med i ditt tänkande. Men jag ser mer fatalister som utsatta stackare som hamnat i oflyt med universum. Inte som en undanflykt. Fast det är klart, de festa är avundsjuka på dem som har det dåligt;) "Ta inte livet av dig, det är en feg utväg" "Att själa saker är fegt, vi alla andra måste arbeta hårt för våra pengar" " gå till skolan är inte så tufft. Jag klarar ju av att gå till jobbet varje dag" osv.......

Anmäl
2009-09-10 19:03 #34 av: [Franko]

Jag tror då iallafall att vi har fri vilja. och vi har ansvar över våra val.

Anmäl
2009-09-10 19:34 #35 av: Hennum

Jag är rätt mycket inne på att våra liv är delvis determinerade. Alltså att det är samhället och vår sociala situation som bestämmer hur det går för oss, inte gud eller naturvetenskapen. Men jag tror även på en fri vilja och att vi om vi kämpar hårt och har hjälp utifrån kan förändra vår situation. Men oftast flyter vi bara med och gör det som förväntas av oss, det är enklast så. Att bryta normer och samhällets förväntningar är ett tungt jobb.

Anmäl
2009-09-12 21:47 #36 av: cirrun

om inte sayuri har rätt att Illuminati spelar schack med oss

Skrattande

fast då har vi inte kunnat välja heller av okunnighet om våra djup

Obestämd

 

Anmäl
2009-09-12 21:54 #37 av: MoonVoid

En ganska intresant sak som jag insåg när jag diskuterade en liknande fråga med en god vän var att vi hade olika deffinitioner a ordet "val".

Jag ansåg att vi väljer saker hela tiden från att vi föds. Det krävs ingen kunskap eller insikt för att göra ett val. Sedan om man har kunskap och insikt kan man kanske göra ett "bättre" val. Även omedvetna val är alltså val.

Min vän ansåg att val är enbart medvetna. Det är bara när vi ställs inför ett dilemma som vi väljer. Det är bara när man sitter och funderar "Ska jag ha jeans eller mjukisbyxor".

 

Detta skapade ju såklart oenigheter och innan vi kom på det så var det totalt omöjligt att förstå hur den andre fick ihop det.

Ville bara framföra att många gånger är vi nog oense i en diskution pga av att vi har olika förutsättningar att vädera orden vi använder. Om alla ord hade betytt exakt samma sak för alla hade vi nog varit mer överens. (ja detta har faktist med tråden att göra om man tänker till)

Anmäl
2009-09-12 23:53 #38 av: cirrun

#37 vilken bra observation du gjort, för mig gäller det bara att ha kunskap om så många val som möjligt, desto mer kunskap desto svarare göra val kanske

Anmäl
2009-09-12 23:58 #39 av: MoonVoid

#28 jag tror absolut att det blir svårare att göra ett val om du har medvetande om valet. För om du inte har det märker du ju inte ens att du har valt;)

Desto fler alternativ du blir medveten om ju svårare blir det att välja mellan dem. Men det kanske kan vara det avgörande mellan bra och dåligt.

Men det är ju såklart baserat på min definition av ordet "val"

Anmäl
2009-09-13 00:13 #40 av: Alexej

Men varför gör (pluggar, som i #25) vi då inte saker när vi egentligen vet att vi borde göra det? Helt medveten på nåt sätt. Kanske är det inte dags än eller fel väg eller vad vet jag?

Det finns så många saker som man inte gör fast man borde göra det. Och samtidigt gör man saker som man inte planerade med gjorde ändå med stora konsekvenser för framtiden. Som man fattar först efteråt.

 

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-09-13 01:06 #41 av: cirrun

en fatalist gör också val, men antagligen är en som följer strömmen och är inte aktiv i sökanden av den rätta sätten att handla eller tänka heller, fatalisten anser att det är meningslöst att välja aktivt för att allt blir ändå som det blir, - (jag tycker så ibland själv) - det är nåt uppgivet i fatalism...

fast ändå inte...

om man tycker att allt är okey och det verkar fortsätta kan man bli fatalist för att det finns ingen anledning göra något eller tänka på annat sätt

jag vet inte om jag fattat rätt om fatalism?

 

 

 

 

 

 

 

Anmäl
2009-09-13 01:55 #42 av: MoonVoid

#41 i stort dett har du fattat rätt. Många ser det så. Men det finns andra mer genomtängta teorier också. Detta är ett så stort ämne så jag tror det skulle kräva en egen sajt. Det här är mer eller mindre frågan om livets mening.

Vad gör vi? Varför? Vad var vi? Vad ska vi bli? När kommer det att ske? osv....

Anmäl
2009-09-16 23:49 #43 av: Alexej

#41 En fatalist är inte bara oaktiv eller föjler med strömmen. Jag kan vara väldigt aktiv och medveten när jag vill.

Jag tror en fatalist ser mer framåt och "gråter inte över spillt mjölk". Jag är inte särskild långsinnt och försöker se det positiva i allt. Allting har sin mening.

Jag är inte särskild rädd för framtiden eller hälsan. Det blir som det blir. Det gör livet lättare för mig. Jag slipper tänka hela tiden om jag gjorde rätt. Men jag försöker vara en god människa och försöker göra rätt.:)

#42 Helt rätt. Då kommer man in i livets mening:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anmäl
2009-09-21 20:00 #44 av: [Franko]

Jag tror att dom forskare som kom på ordet fatalism kollade på alla människor som följer strömmen och tänkte "det är såhär människan är ", & vi har "bevis" för det efterssom det är så många som är så. Men så behöver det inte alls vara tycker jag!

Anmäl
2009-09-29 23:46 #45 av: cirrun

troligen är vi selektiva och väljer ibland att 'brinna' för saker - men på andra livets faser eller områden ser vi med andra ögon

(vi har medfödda instinkter och inlärda behov som man måste förhålla sig till)

fatalistiskt förhållningssätt kan vara bara en genetiskt variabel (jag tror att karaktärsdrag kan gå i arv)

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.