01 ALLMÄNT

Döden

2012-09-04 19:46 #0 av: [Misstaget]

 

Hej!

Jag har så mycket att berätta.

Vi hade en valp en gång som dog vid 5 veckors ålder. Vattenskalle. Sorgligt för oss alla, verkligen,

Den slog ut hörsel och syn, och tillslut även lukten.

Jag sörjde inte direkt valpen. Inte för att vara kall. Innan vi åkte till veterinären bar jag runt på stackaren hela tiden för att lugna honom, för att ge honom närheten som han behövde. Försökte att få honom att somna om när han vaknade.

När vi var på veterinären höll jag honom vid det lugnande sprutan.

Och fick min sista pratstund med honom när han var död efter veterinären, vi skulle begrava honom hemma.

Hur som helst.

Efter detta så lade jag blommor vid hans grav. Ordnade en ritual (ingen grym en, bestod av att tänka lite extra på honom och hälla vatten med vattenkanna i ett speciellt mönster omkring graven, inte på valpen dål. Och sprida rosenblad och lägga speciella stenar. Hade inga andra tillgångar. Är dödstroende)

Men en sak reagerade jag på. Det kändes ännu som om han vore kvar! Som om han fortfarande levde och inte alls var död.

Störde mig lite, men känslan var ganska skön. Någon form av närvaro. En obeskriven känsla. Som om man vore nära något, en gåta, ett svar.

Känslan varade i två dagar innan den var borta.

Jag har aldrig råkat ut för ett så nära dödsfall. Men är väldigt intresserad av döden i vanliga fall.

Vad är döden?

Och vad tror ni omkring det?

 

Visste inte riktigt vart jag skulle lägga denna.

Anmäl
2012-09-05 00:13 #1 av: The Bear

Vad är döden?

Det fullkomliga utslocknandet. Min far dog i Mars i år. Han dog av sviterna efter att ha ramlat och brytit lårbenet. Men han var 92 år och hade redan dåligt hjärta. Han klarade inte operationen. När jag var på väg hem på hojen dog han ett par timmar innan jag kom, på sjukhuset.

Men vi åkte upp och tittade på honom när jag kommit hem. Jag klev in i rummet sjukhuspersonalen hade gjort ordning och jag måste säga att jag kände ingen rädsla eller obehag att gå in där. Även om jag naturligtvis kände sorg, det kändes tungt, så kändes det på något sätt neutralt. Bara ett obeskrivligt lugn rådde i rummet. Inget störde mig heller. Ja, Någon form av närvaro i frånvaron. En obeskriven känsla. Kanske som du skriver, som man vore nära något, en gåta, eller ett svar.

 

Anmäl
2012-09-06 19:11 #2 av: ixtab

Ja som att vara nära en gåta...

Jag har varit med om alldeles för mycket för att säga att det helt tar slut. 
jag är så kluven inför detta. Jag tror ju egentligen att när man döe försvinner man ut i all annan energi, men så tex flyttade vi in i en lägen het och jag uppfattade snabbt att det var något som var runt benen på mig, men sa först inget. Efter en tid kunde jag förnimma att något hoppade upp i soffa eller säng, då jag sa det till min sambo sa han ja, det är en hund... När min svärdotter efter några månader flyttade ett ben när hon stog och pratade med mig och sa, gud jag tyckte det var en hund som for förbi, viste jag att jag inte längre kunde säga att det inte var något.

även jag har varit och tagit adjö av en älskad men inte känt dess närvaro, mer en enorm frånvaro...

Anmäl
2012-09-11 04:22 #3 av: Moonwing

Jag hörde en väldigt bra förklaring på hur döden skulle kunna komma att upplevas från de som passerat över..

Att man som man nu i detta levande tillstånd vi som samtalar här befinner oss i, vaknar ifrån en dröm som man haft om natten finner den väldigt verklig just vid uppvaknandet...men ju mer man klarnar till om morgonen fjärmar sig ifrån drömmen och uppfattar "verkligheten som man vaknat till", mer reell än det man drömde.

Så tror jag personligen att döden är..som en verklighet man återigen vaknar till, efter många livsrundor och som man då när man "vaknar"/dör..-finner mer verkligt än det liv man levt. Därigenom finner man det heller inte så frestande att söka sig tillbaka till "den verkligheten", men precis som en dröm kan sitta kvar olika starkt och lämna intryck kvar i vårt sinne...tror jag även "liven", vi levt gör detsamma..därför dröjer det lite innan vi "känslomässigt släppt", det "gamla livet".

Det är min personliga uppfattning om varför vi kan "känna en närvaro"...sen finns det naturligtvis mycket mer att säga härom..

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-09-11 15:35 #4 av: ixtab

Men det skulle ju betyda att livet är en dröm?

Anmäl
2012-09-11 20:22 #5 av: Moonwing

Flört..kanske det..när vi drömmer uppfattar vi ju det ibland som klarare än vår vakenhet, och en dröm kan även kännsa som "en sanning", och...vad är en dröm egentligen?

"Inom en människa av ljus, finns det ljus...När hon inte lyser, råder mörker."             (Evangelium enligt Thomas, 24)

  / Wingen Medarbetare på Existens o Filosofi

Anmäl
2012-09-15 16:52 #6 av: dolfen

Jag tänker så här:

När jag dör, finns jag inte mer.
Då existerar jag endast i tankarna hos de som minns mig.

Jag vill bli begravd vid ett träd, så att näringen från mig gör nytta för trädet, hellre än att begravas på en kyrkogård, där näringen från mig troligen inte kommer till någon nytta.

Det kan kanske vara trevligt för de som går till denna "trädgrav", att möjligtvis tänka:
"Kanske finns det lite av dolfen i just det där bladet!?". Glad

 

Anmäl
2012-09-18 13:25 #7 av: [KosmosBill]

Den fysiska kroppen är bara ett verktyg för det som är vår egentliga identitet.

Det vi tänker och känner är vår egentliga identitet.

Vid den fysiska döden så lägger man ifrån sig ett förbrukat skal.

Livet skulle vara ett dåligt skämt om man bara fanns till en gång. Så är det nu lyckligtvis inte.

Det finns miljontals vittnesmål från folk som varit döda och som återupplivats.

Hur de träffat anhöriga som varit döda ett tag etc.

Anmäl
2012-09-19 13:19 #8 av: ixtab

#6 Det är vad jag önskar ska hända, att jag inte längre finns på något sätt alls.
Jag vill bli bränd och strödd för vinden i en skog och det är möjligt med lagar och så. Jag älskar skogen och som du säger kanske jag kan bidra till att en växt får leva..

Anmäl
2012-09-23 17:28 #9 av: Loris M

# 7 Tänker som du, visst skulle livet vara ett dåligt skämt om det fanns inget mer efter livet. Jag är övertygad om att själen överlever vår fysiska kropp och fortsätter sin resa. För detta liv som vi lever nu är ju bara ett kort återbesök i livets skola.

#6 och #8 Det är fint att ni vill ge näring åt växter Flört men menar ni verkligen att ni tror att livet slutar bara så där och att det finns ingenting efter det? Vad är meningen med livet i så fall?  Rynkar på näsan

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2012-09-23 18:49 #10 av: dolfen

#9

Att begravas vid ett träd är det mest miljövänliga sättet att begravas på. Och då i ett material som bryts ned snabbt.

Jag skulle kunna kontra med att fråga: Tror du verkligen på ett liv efter detta?
Men jag vet om, och respekterar att människor tror/tycker olika i denna frågan. Även de som tror på ett liv efter detta, tror på olika alternativ.

Själv trivs jag med att "tro" på vetenskapen. Den gör världen mer förståelig, allt eftersom. Glad

Enligt mig är meningen med livet att ha det så bra man kan (när man lever).
Vad som är "att ha det så bra man kan" varierar beroende på under vilka omständigheter personen ifråga lever.

Det mest grundläggande är att kunna äta när man är hungrig och att kunna sova när man är trött, bland annat.

Anmäl
2012-09-23 19:23 #11 av: Loris M

# 10

Ja, jag tror verkligen på ett liv efter detta! Glad Jag har läst, hört, sett och upplevt aldelles för mycket för att kunna tro på något annat. Flört Men, säger som du, jag respekterar att människor kan ha olika uppfattningar. Någonstans handlar det om att vi själva måste hitta vår mening och det vi trivs med att tro på. Du tror på vetenskap. Det gör jag också, men vetenskapen kan inte förklara allt det jag undrar över. Det trivs jag inte med och därför söker jag mig utanför vetenskapens ramar.

Och ja, vetenskapen gör saker begripliga. Men det finns så många saker som är obegripliga och som faller utanför vetenskapens gränser och det är dessa som ger näring åt min hjärna. Glad Livet blir liksom roligare!

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2012-09-24 07:20 #12 av: [KosmosBill]

Dagens "vetenskap" har ju dessutom inte en susning om svaret på frågan om livet efter döden.

Det märks verkligen i samhället och på hela planeten.

Fullt av krig, svält, miljöförstörelse och annat elände.

Vi skulle ha en annan värld om människan hade kunskap om att hennes handlingar påverkar hennes öde...ett öde som aldrig tar slut.

Hittar man den källa som finns i sitt inre, så behöver man inte undra så mycket längre, i vissa frågor. Alla bär på denna guldgruva.

Sök efter källan....

Anmäl
2012-09-27 13:10 #13 av: [Starman]

#7

"Det finns miljontals vittnesmål från folk som varit döda och som återupplivats."

Herregud. Var finns alla dessa miljontals återupplivade människor som har varit döda? Borde de inte ha så pass stora skador i hjärnan att de inte kan förmedla varesig upplevelse eller tankegångar?

Ja, jösses. Antar att sanningen finns där ute på google, eller?

Döden finns som begrepp för att förklara det oundvikliga slutet. Har du dött kan du inte komma tillbaka till livet, så redan där är du ute och cyklar tyvärr. Finns inte en enda människa som dött döden och sen blivit återupplivad. Förutom i sagor, såklart, som med Bibeln exempelvis.

Anmäl
2012-09-27 13:20 #14 av: [KosmosBill]

#13 Inte ovanligt alls att patienter fått t.ex. hjärtstillestånd och sedan återupplivats. Under denna tid kan mycket äga rum och gör så.

Efter en sådan upplevelse brukar folk vara förändrade. Sådant de brydde sig om tidigare förefaller nu mindre viktigt.

Många har fantastiska berättelser om vad de varit med om och insikter om döden de fått. Inget konstigt alls.

Anmäl
2012-09-27 18:29 #15 av: Loris M

# 13

Var finns alla dessa miljontals återupplivade människor? undrar du. Ja, de finns precis överallt. Det är inget konstigt. Här handlar det alltså om människor som varit kliniskt döda. Hjärtat har stannat, lungurna har slutat arbeta och ingen hjärnaktivitet har kunnat konstaterats. Alltså är de kliniskt döda. Ibland efter flera timmar har man kunnat återuppliva dem och då har många berättat vad de varit med om under tiden de i medicinsk mening varit döda.

Redan i det antika Greklands litteratur har man kunnat läsa om dessa upplevelser. Det har forskats mycket i ämnet (mest i USA) och man har samlat på dessa berättelser och forskat sedan slutet av 1800-talet.

Fenomenet kallas oftast för NDU - Nära döden upplevelse och det finns väldigt mycket att läsa i ämnet, inte bara på google, utan i böcker, forsknings rapporter, tidningar (bl.a. DN). Nyligen såg jag ett program, kommer inte ihåg om det var nyhetsmorgon, om det var på ettan eller fyran... men en kvinna berättade om sina upplevelser under sin kliniska död och även forskare och läkare vad med och bidrog med sin syn. Alltså, är det inget konstigt eller ovanligt.

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2012-09-27 23:41 #16 av: [Starman]

#15

Du får gärna visa på ett enda av dessa fall där både hjärta stannat och hjärndödhet bekräftats.
Kliniskt död är en människa som inte har puls och inte kan andas autonomt. Däremot är avsaknad av hjärnaktivitet även känt som hjärndöd, och en person definieras inte som dödens död förrän hjärnaktiviteten upphört. Det går inte att återupplivas när hjärnan lagt av.

#14

Jo, men ett hjärtstillestånd innebär inte döden. Hjärndöd är den irreversibla döden. Du kan inte återuppväckas från det tillståndet, tyvärr.

Anmäl
2012-09-28 00:27 #17 av: [KosmosBill]

Pam Reynolds Lowery var kliniskt död i en timme.

Anmäl
2012-09-28 22:50 #18 av: Loris M

På tal om död... vad dött det var här på forumet Cool Ingen som orkar filosofera?

# 16 Ledsen om det blev fel i mina formuleringar ang. klinisk död. Är inte så insatt när det gäller det medicinska. Känner dock inget behov av att "visa på ett enda av dessa fall". Det blir lite jobbigt att läsa och leta upp... Cool Sen är det väl också så att, den som tror behöver inga bevis för att kunna tro och den som inte tror skulle inte tro även om den fick alla bevis i världen!

Här kommer en video från Kunskapskanalen om människor som upplevt klinisk död (eller hur det nu var).

http://www.ur.se/Produkter/170939-Nar-jag-var-dod

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2012-09-29 10:52 #19 av: [KosmosBill]

"Det blir lite jobbigt att läsa och leta upp."

Kolla på #17 så behöver du inte leta upp.

Verkar som om de flesta missat #17.

Anmäl
2012-09-29 19:25 #20 av: dolfen

Jag känner det som att jag befinner mig in en "win win position". Cool
För om jag skulle ha fel, och det finns ett liv efter detta, så är jag inte orolig över hur jag skulle bli "bedömd". (Om inte karma eller guden är fåfäng, och blir sur på mig för att jag inte tror på dem.) Flört

Lite intressan är att jag inte alls tänker att de som inte tror som jag, inte kan se meningen med livet. Tvärtom tänker jag att tro mycket väl kan tillföra dem något. Vilket ju skulle kunna förklaras psykologiskt.
Jag ser det lite som en sorts placeboeffekt. Lugnande. (När det gäller tron på livet efter döden.)

Jag finner inte heller någon anledning till att jag skulle uppmana oliktänkande att söka någon sorts "källa". Det skulle ju kunna betyda att jag inte accepterade det de hade funnit...

Darwin hade det lite kämpigt då han kom på evolutionsteorin.
Trots att den gick emot hans tro, valde han ändå att ge ut den.
(Vetenskapen vann. Jippie!) Glad

#18 - Jag såg den. Det var människor som berättade att de sett saker...

När jag använder mig av min fantasi och skaparglädje, blir livet roligare. Men då ägnar jag mig åt annat än tro. Glad

Anmäl
2012-09-29 20:24 #21 av: [KosmosBill]

#20 "Vetenskapens" kunskap om döden är inget annat än en tro.(felaktig dessutom)

Utbrister du "Jippie" över din tro som innebär att du bara är ett antal kilo kött som efter ett antal år kommer att sluta existera ?

Anmäl
2012-10-07 18:00 #22 av: Solum_Luna

http://www.robertlanza.com/does-death-exist-new-theory-says-no-2/

En väldigt intressant artikel om just döden ur ett vetenskapligt perspektiv. Han har även skrivit fler artiklar om samma ämne som går att komma åt från den sidan.

Jag vet själv inte riktigt vad jag tror. (jag vet vad jag VILL tro, men det är något annat. haha). Men artiklar som denna får en att fundera lite. :)

Anmäl
2012-10-07 18:48 #23 av: [Starman]

#22

På vilket sätt skulle den "artikeln" vara av intresse ur ett vetenskapligt perspektiv?
Vad är det i den "artikeln" som ens rör vetenskapen?

Anmäl
2012-10-07 19:19 #24 av: Solum_Luna

#23 
Beror kanske på vad du anser vara vetenskapligt, men personen i fråga är ju en av de större inom stamcellsforskning (Chief scientific officer of advanced cell technology) och skriver "artikeln" baserat på biocentrism vilket är en "scientific theory" vilket jag översätter som vetenskaplig teori.

Oftast handlar ju frågor om döden om ett paranormalt vs vetenskapligt perspektiv, och jag anser att Robert Lanzas teorier tillhör det senare mer än det första.

Vad menade du Inte var vetenskapligt med den?

Anmäl
2012-10-07 20:15 #25 av: [Starman]

#24

Det kan vara att jag alltid drar på bromsen när någon hänvisar till kvantfysiken för att bevisa ett liv efter döden. Särskilt om den som gör påståendet talar utifrån en doktorsposition om ett område som denne inte är specialiserad inom.

Inget var vetenskapligt med den artikeln, var min mening. Mest pseudovetenskapligt svammel. Särskilt biten med att medvetandet skulle vara en energi, och eftersom att energier inte dör så måste medvetandet leva vidare störde jag mig på. Det är uppenbart att Lanza enbart är ute efter att sälja något, och varför inte då grundat på en idé som de allra flesta redan hyser en stark önskan om; att döden inte är slutgiltig.

Pah, humbug.

Anmäl
2012-10-07 22:16 #26 av: Solum_Luna

Jo, jag vet att det är en väldigt omdiskuterad teori så att säga. Många fysiker tycker att det är rent svammel, medan andra tycker tvärtom. Mycket inom kvantfysiken får ju just den där älska eller hata-reaktionen.

Jag själv vet inte riktigt vad jag tycker om den, men jag kan nästan alltid hitta intressanta delar i de flesta teorier man hittar. Oavsett om det rör sig om kvantfysik eller inte.

Biocentrism, som han förespråkar och som "artikeln" bygger på, är ju en ny "Theory of everything" så att säga. (Eller ny och ny. Från 2007 tror jag det var). Jag själv kan tycka att några av de teorierna är väldigt intressanta att spekulera i eftersom ingen av dem är bevisad vara den rätta så att säga.

Var väl mest bara därför jag la in länken, för att få fram lite spekulationer kring just den teorin av alla vad gäller döden.

Anmäl
2012-10-07 22:18 #27 av: Solum_Luna

Tillägg: Är förresten Lanza själv som skapat den här teorin om Biocentrism, så självklart att han förespråkar den. :P

Anmäl
2013-11-22 22:11 #28 av: dolfen

#21 - Jag tror att du känner gemenskap med dessa!

http://www.youtube.com/watch?v=lhdYaHx3Qnk

*ryser*

 

Anmäl
2013-11-22 22:47 #29 av: [Starman]

#21

""Vetenskapens" kunskap om döden är inget annat än en tro.(felaktig dessutom)"

Ja, du får ju gärna motbevisa "vetenskapen" och gå till valfritt bårhus och återuppväcka en döing. Glöm inte ta med filmkamera och dokumentera spektaklet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.