Annons:
Etikettfilosofer
Läst 9023 ggr
AnneN
4/20/09, 2:17 PM

Veckans filosof: William James

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

I en pågående artikelserie som kommer att pågå under obestämd tid så presenteras varje vecka en filosof. Denna vecka handlar artikeln om William James.

William James (11/1 1842-26/8 1910) var en amerikansk psykolog, filosof och professor vid Harvard University (1879-1907). William räknas till de stora pragmatikerna tillsammans med Peirce och Dewey.

Wm_james.jpg

Familj

William kom från en mycket förmögen familj. Han är bror till författaren Henry James. Hans pappa var en bildad swedenborgiansk teolog och uppfattades som excentrisk. Familjen umgicks med den intellektuella entiteten av sin tid.

I hela sitt liv led William av både fysiska och psykiska åkommor, bland annat depression, hjärtproblem, rygg- och magproblem.

Psykologiska teorier

William James psykologiska teorier förekommer i det inflytelserika verket The Priniciples of Psycology (1918, översatt till svenska 1925). Här kan man läsa om hans grundtankar inom både gestalt psykologi och behaviorism (James-Lange-teorin).

William James filosofi

Williams filosofiska huvudinsats består av en vidareutveckling och popularisering av Peirces pragmatism.

Kunskapsteoretiskt utgör hans position, som framställs i The Will to Believe (1897) och Pragmatism (1907, översatt till svenska 1906) en till ytterlighet gående form av empirism, enligt vilken kunskapens givna grundval är sinnesintryck och deras inbördes förhållande.

I behandlingen av de traditionella metafysiska oenigheterna, t.ex. mellan materialism och spiritualism, bygger han på den pragmatiska principen att bestämma ett begrepps eller en teoris mening genom att klargöra de praktiska konsekvenserna av att använda den teorin eller det begreppet. William argumenterar för att om metafysiska teorier underkastas samma test som vetenskapliga teorier så kommer det visa sig att det inte finns några praktiska skillnader mellan att acceptera den ena eller den andra av två motstridande metafysiska teorier. Ändå anser han inte att metafysiska teorier är onödiga, utan han tillskriver dem en viktig roll som källa till inspiration för vidare tänkande.

William anser att vetenskapliga teorier ska utläggas instrumentalistiskt, nämligen som intellektuella redskap till vägledning för framtida handlande och inte som slutgiltiga sanningar om naturens egenskap.

William förklarar begreppet "sanning" på genomfört pragmatiskt vis, då han definierar en sann föreställning eller antagande som det, vilket i det långa loppet är mest fruktbart som handlingsunderlag. Det sanna för människor är alltså en underart av det goda för människor.

Han hade inte bara stort inflytande på andra filosofer (t.ex. Dewey) utan även på det samtida kulturlivet, som bland annat visade stort intresse för hans behandling av de religiösa fenomenens egenart och kognitiva status i verket The Varieties of Religious Experience (1902, översatt till svenska 1906).

Källa: Filosofilexikonet och http://sv.wikipedia.org/wiki/William_James

_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Annons:
Hennum
4/20/09, 4:15 PM
#1

Intressant läsning! :)

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Maja
4/20/09, 4:16 PM
#2

Toppen! =)

Upp till toppen
Annons: