Religionens uppgift är att lätta livets bördor, inte öka dem. Religionens uppgift är att förädla människan och därigenom skänka henne glädje, frid och harmoni. Religionens uppgift är inte att utfärda bud eller förbud, utan att förädla och förstärka känslor så att alla bud blir överflödiga. Religionens uppgift är inte att blidka vreden hos ett kosmiskt väsen, utan att förbrödra oss med våra medmänniskor. Religionens uppgift är alltså att förädla känslorna, förkunna broderskapet och praktisera tjänandet.

 Religionens väsen

Religionen är till sitt väsen känsla. Den är en instinktiv och omedelbar livskänsla – utan förnuftsföreställningar och teoretiska konstruktioner – med en oreflekterad, självklar visshet om allt livs oskiljbara och ofrånkomliga enhet, en längtan och strävan att bli delaktig av denna enhet. Denna livskänsla innefattar i sig livsförtröstan, livstillit, livsvisshet, livsmod och livsvilja. Denna livskänsla är även ett behov av och en allt medvetnare strävan till förädling av alla förädlingsbara känslor. Den är ett behov av att älska och beundra, vörda och dyrka allt den kan och får. Ingenstans framträder känslan av enhet så starkt som i verklig religion. Denna enhetskänsla, som fyller den i hängivenhet uppgående med en allförsonande frid, sträcker sig inte endast mot det osynliga utan innesluter och omfattar allt, även de bittraste fiender. Där denna enhetskänsla tillåtes taga sig uttryck, omhuldas och uppmuntras istället för att förkvävas, denna enhet i ostördhet får förverkligas, finner vi de levande gestalter vi spontant kallar verkliga människor. Känslan är i sin egen sfär såväl vilja som makt och verklighet. Känslans omedelbarhet och visshet förstörs, när känslan söndras mot sig själv. För att förnuftet skall kunna skada eller besegra en känsla fordras, att en känsla medverkar på förnuftets sida mot en annan känsla, att en känsla ansett sig behöva och söka förnuftets stöd. Förbinds den känsla som vädjat till förnuftet, med i längden ohållbara föreställningar, förlorar känslan sitt stöd och förgörs. Religion är känsla och denna känsla är drivande kraft i tjänandets handlingar.