03.7 Handlingsteori

Vad innebär det att fatta rationella beslut?

2014-09-18 18:24 #0 av: vimes

Det var nyligen riksdagsval. Som vanligt hade jag väldigt svårt att bestämma mig för var jag skulle lägga min röst, men den här gången hade beslutsångesten närmast en existentiell prägel. Vad är det för beslut som jag ska fatta? Vad innebär det ens att fatta ett rationellt* beslut?

I ett riksdagsval har man att besluta sig för vilket parti det är bäst att rösta på. Men hur rimligt är det att tro att det beslut jag fattar är det rätta? Jag har läst och hört massor av intelligenta människor jag har respekt för tycka diametralt olika saker politiskt. Hur rimligt är det att just jag lyckas komma på vad som är "bäst"? Mängden okända variabler gör det ju omöjligt att fatta ett informerat beslut. Detsamma gäller även om jag skulle försöka fatta ett beslut som är "bäst för mig" (som i det alternativ jag tjänar mest på), på väldigt kort sikt kan jag kanske göra en kvalificerad gissning kring vad jag tjänar mest på, men sedan?

Vad är skillnaden mellan att jag fattar ett beslut och att jag låter slumpen avgöra vad jag ska rösta på här?

____________

*Man kan förstås mena att det inte är ett rationellt beslut som ska fattas, men i så fall undrar jag om det ens är viktigt att fatta det i det här sammanhanget?

Anmäl
2014-09-21 22:04 #1 av: [Ztevo]

Det kanske är en trosfråga?

De som röstar, röstar på sin tro, och de som inte röstar, har kanske tappat tron och blivit ateister (politiskt sett)?..

Är tro rationellt?

Anmäl
2014-09-22 19:05 #2 av: vimes

En inte ointressant liknelse!

"Tro" kan förstås många olika saker., och givetvis finns det en rationell tro. Något i stil med "Jag tror på det som det finns rimliga/förnuftiga skäl att tro på". Det finns också tro som handlar om tilltro och tillit, som handlar mer om en relation: är den här personen sanningsenlig? vill hon mig väl? (här finns det även något som kallas testimoniell tro, att tro på något som källa till kunskap, som inte är oviktigt i sammanhanget).

Båda dessa aspekter är ju inte oviktiga när det kommer till Gudstro. När det kommer till politiken kan man förstå "politisk ateism" ("apolitism"?) som en tappad tilltro till både systemet och dess företrädare: de upplevs inte sanningsenliga och man kan ifrågasätta vem de vill väl. Detta är helt säkert inte oviktigt när det kommer till att förstå högerpopulismens framfart i Europa från 1990-talet och framåt.

Anmäl
2014-09-24 18:46 #3 av: 997

Tanken om det rationella bygger ju på en tänkt åtskillnad mellan känsla och förnuft, som bl a förfäktades av Descartes. Såsom jag förstått modern forskning om hur hjärnan fungerar kan vi inte göra en sådan åtskillnad. Vi behöver "gå på känsla" för att kunna fatta beslut överhuvudtaget - det verkar inte finnas något förnuft som står fritt från känslor. När det kommer till politik, så är det nog väldigt mycket som sker utifrån känslor. De flesta av oss har nog inte satt oss in i partiernas hela partiprogram och gjort en bedömning av möjliga utfall (och statistisk sannolikhet för att dessa skall inträffa) av deras genomförande.

Anmäl
2014-09-25 09:11 #4 av: vimes

#3: Självklart är det så. I princip all kunskap om hur beslut fattas som vetenskapen producerat de senaste hundra åren pekar mot att det är väldigt sällan som "förnuftiga skäl" har något med det att göra (vidare verkar det även vara så att det väldigt sällan är ett medvetet "jag" som fattar besluten vi utför). 

Det jag är skeptisk mot är dock detta: "De flesta av oss har /.../ gjort en bedömning av möjliga utfall (och statistisk sannolikhet för att dessa skall inträffa) av deras [partiernas program] genomförande. " Det här är ju en rationell process. Jag är skeptisk till att de flesta (eller ens någon) har gjort en helt öppensinnig bedömning av den information som är tillgänglig. Jag tror snarare att vi vill tro att det är såhär det fungerar, men precis som du tar upp verkar det mesta peka på att "rationella skäl", "bedömning" och så vidare, handlar om efterhandskonstruktioner.

Bygger inte den parlamentariska demokratin på idén om fria, rationella medborgare?

Anmäl
2014-09-25 21:26 #5 av: 997

#5 "Bygger inte den parlamentariska demokratin på idén om fria, rationella medborgare?"

Jo precis så har jag också uppfattat det.

Själv försökte jag lösa detta problem när jag röstade genom att helt enkelt utgå från partiernas ideologi och vilken ideologi som ligger närmast min egen människo- och samhällssyn. Jag tror att man mest skall utgå från ideologi. Som politiskt intresserad och, om jag får säga det själv, påläst har jag ofta blivit förvånad över hur komplext detta med politik är och hur relativt lite jag själv begriper. Har gjort en del kul tester om var man står ideologiskt. Var man hamnar ideologiskt stämmer ofta bra med vad man tycker i sakfrågor.

Min poäng här är att om vi utgår från en ideologi kan denna vägleda oss i beslut mot en riktning som vi önskar.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.