Har du ditt "varför" i livet?
(All filosofi börjar med förtvivlan.
)
Ett Nietzsche-citat (okej, fritt citerat): "Har man sitt varför i livet, kan man stå ut med nästan vilket hur som helst."
En vän till mig konstaterade för ett tag sedan: "Man måste vara torsk på något för att det ska flyta på. Livet alltså."
Jag tror att det ligger mycket i dessa båda uttalanden. Livet fungerar bättre om man faktiskt har ett varför. Om man ser en mening med de saker man tar sig för.
Det tycks mig ofta som om vi (eller bara jag, vad vet jag) har en massa göromål som egentligen inte är meningsfulla. Någonstans tror jag att vi måste ha ett varför, eller "vara torsk" på något. En hobby, ett livsmål, en identitet?
Har du ditt varför? Är du "torsk" på något?
Att njuta av livet. Att njuta av sällskapet med min familj och mina vänner. Att njuta av mat och dryck. Att njuta av nya upplevelser, nya ställen och nya bekantskaper.
Jag tror inte på något liv efter detta så mitt mål i livet är att ta vara på den korta tid vi har. Jag försöker göra varje dag till en bra dag. Jag skulle aldrig kunna jobba med något där jag inte hade roligt för att det ger bättre betalt.
För att kunna njuta av livet till det fulla så jobbar jag med sånt som jag tycker är roligt. Jag spenderar så mycket tid som möjligt med mitt barn för jag vet att vi bara har dom en kort period. Min fritid spenderas aktivt med familj och vänner.
Jag har haft en lista från det jag var ung på grejor som jag ville göra och jag har betat av en del som dykning, fallskärmshoppning, ligga på stranden på en söderhavsö, resa runt i världen, bo i ett annat land, bli bra i en martial art och vinna någon tävling. Men det finns mycket kvar och i år blir det ballongflygning och lära mig ett instrument.
Så njut av livet för det är ingen generalrepetion.
Jag som är troende och tror då på ett liv/tillvaro av något slag efter detta är också helt övertygad om att jag ska ta tillvara på dessa dagar jag har "fått". Där tror jag inte skillnaden är så stor mellan ateister och troende.
Jag vill inte dö utan att ha sagt vad jag vill till mina kära, utan att ha njutit av livet.
För mig handlar den dock inte om så vidlyftiga saker utan om min familj, min trädgård, mina katter osv…
Eftersom jag är lat så har jag också förmågan av att kunna koppla av och bort saker och ting.
Därför är jag inte särskilt uthållig utan har varit torsk"" på många saker under livet…
Men jag håller med. Det berikar livet att vara "torsk" på någonting även om det som jag tror, kan variera…
/Maria
Att njuta av livet, att spendera tid med de jag älskar, att få vara runt djur som får mig att må bättre, att fota, skriva, pyssla, vara kreativ :)
#2: Jag som är troende och tror då på ett liv/tillvaro av något slag efter detta är också helt övertygad om att jag ska ta tillvara på dessa dagar jag har "fått". Där tror jag inte skillnaden är så stor mellan ateister och troende.
Okej. Vad (om något) tillför din gudstro till din livsåskådning här? Är inte livet efter detta det viktigaste?
#1 och #3: "Att njuta" tycks ju vara den moderna människans svar. Men räcker det? SJälv känner jag sällan att jag kan njuta av det njutbara (böcker, vänner, god mat, sport, etc) om jag inte samtidigt har en riktning med mitt liv.
Livet efter detta är viktigt men likväl så tror jag att det är viktigt att leva här och nu. Jag tror att jag har ett egenansvar för mitt liv och även om jag är troende så kan inte jag (och ingen annan heller) med säkerhet veta vad som kommer…hur det ser ut osv.
Kanske är det därför jag kan njuta av livet för att jag har ändå ett mål, vad vet jag. Trots att jag inte vet vad målet innebär så tror jag benhårt på en fortsättning. Jag skulle inte orka leva en minut om jag inte trodde det.
/Maria
Jag tror inte jag behöver ha en speciell riktning, mitt mål är att leva ett liv jag kan vara stolt över, ett liv som är mitt eget eftersom jag levt efter andras åsikter så mycket tidigare. Min riktning kanske är att vara en så bra matte och flickvän som möjligt, göra livet bra för de jag lever med, då mår jag bra.
#4 Man kan väl säga att min riktning i livet är flytande i så fall. För tillfället är riktningen att vara en bra pappa och se till att min son får en så bra start i livet som möjligt. Men jag vet att om några år när han står på egna ben så blir min riktning en annan.
Jag har inget behov av en riktning mitt liv. Jag har små mål i livet men ingen speciell riktning.
#7 Jag ser livet lite som en regnbåge. Man har en slags skyldighet att följa de vackra färgerna, sökandet berikar livet, och som alla vet av sagan så finns det en skatt vid regnbågens slut…
/Maria

Jag vill älska och bli älskad av någon som jag inte är född till att älska och bli älskad av. Alltså någon man väljer för att man passar ihop. Det är väldigt viktigt för mig och har jag det så känns livet lite mer värt att leva.
Det är oxå viktigt för mig att inte styras allt för mycket av strömmen.
Men jag har nog inget riktigt varför.
/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan