Jag ska återkomma i detta ämne (det finns en del historiska iakttagelser man kan diskutera), men börjar med att dela med mig av några av mina uppfattningar i frågan.

Först vill jag hävda att det är skillnad mellan bildning och utbildning. Det finns till exempel inget motsvarande ord för "bildning" i engelskan. "Education" är väl nära nog samma sak som "utbildning" (det finns inga direkta översättningar av något). Inom angloamerikansk facklitteratur som diskuterar ämnet brukar man skriva "bildung" (efter tyskans motsvarighet till "bildning").

Jag gillar wikipedias andra definition. Bildning är något personlig, "andligt" (här helt utan associationer till tarotkort, spöken eller drömfångare). Bildning är det som kultiverar din själ, så att säga.

Utbildning däremot är det som utbildar dig till ett speciellt syfte. Studerar du för att bli ekonom utbildar du dig. Studerar du det som intresserar dig och gör detta fritt och efter dina egna förutsättningar bildar du dig.

Korvstoppning kan utbilda, men det bildar inte.

Alltså är bildning lika med utbildning, allmänbildning, konsten att föra sig, högt IQ, social kompetens, specialkunskaper?

Jag håller egentligen inte med om något här. Även om det ligger viss sanning i dessa olika alternativ. Specialkunskaper och bilding tror jag absolut inte är samma sak som. Allmänbildning/social kompetens/konsten att föra sig/högt IQ utgör väl tillsammans någon form av yttre bilding. Det vill säga sådan bildning vi andra kan se hos folk.

Jag menar att bildning i grunden är en inre angelägenhet.

(Och bumbleboo, fundera på ditt Einstein-citat. Det har helt visst beröringspunkter med det här.)

#1 Visst har Einstein-citatet med detta att göra.

Jag gillar dina funderingar på att bildning är en inre angelägenhet.

Jag får fundera vidare på detta.

ja, social kompetens och högt IQ tycker jag inte har med bildning att göra. Visst kanske det kan underlätta, men det är inget nödvändigt. Jag föreställer mig nog att en bildad person är en man i kostym med mage och käpp som vandrar nedför gatorna och är smart och social. Men det är ju bara en fördom om fenomenet bildning.

#3 Haha, så hade jag nog inte tänkt i alla fall

#3: !

Men du är ju inte fel ute egentligen. "Bildning" är ju ett ord som är väldigt mycket 1800-tal. Sättet jag talar om det här påminner nog inte så lite om sättet som det definierads på under 1800-talet. Det är i ganska mycket ett oförändrat ord. Så det är inte så konstigt att du associerar till något gammalt. Vist har din man med käpp hög cyliderhatt också? Mustasch? Monockel?

hehe. jag tycker ordet bildning låter precis som en gubbe med käpp och mage. :P lite pompöst sådär. Mest för att det inte är ett ord jag brukar använda och det känns ganska främmande. ^^

i mitt huvud är det ett = mellan pompös 1800talsgubbe och bildning. :D  haha… Men det var väl sånna som socialt sågs som bildade.

På något vis ska bildning vara socialt accepterad, är man bildad så har man någon acceptans från samhället. Här har vi en bildad människa, och en bildad människa är en bra människa. Och vem som helst kan inte kalla sig bildad. Men vad är då bildningen i sig? Dels kanske det är en inre angelägenhet, men det är något mer oxå.

"Viss kritik mot bildningsidealet bygger på att det egentligen är ett exkluderande begrepp som togs i bruk när tillgängligheten till universiteten ökade för de lägre samhällskikten." Det är kanske detta jag är ute efter…

På min arbetsplats arbetar människor med minst sagt olika utbildningar och nivåer på dessa.Bland de mest högutbildade finner man ibland de minst bildade och tvärtom skulle jag vilja säga.

Varför jag tycket det utslitna orden "social kompetens" passar med bildning beror på att jag tycker en bildad människas egenskaper är att bl.a att kunna lyssna på andra, ta till sig andras åsikter/värderingar, fungera artigt i sociala sammanhang och med artigt så menar jag respektfullt. Därmed också besitta en viss kunskap i hur man uppträder utan att genera andra.

#6: Ja, du har en poäng. Jag får nog ta tillbaka det där fetmarkerade utropstecknet!

Historisk har du nog också rätt. Bildningsidealet är ju sprunget ur tysk romantik, som i allra högsta grad var exkluderande. Under 1800-talet talade man gärna om "de bildade klasserna" o.s.v.

Men idag då? Jag uppfattar det som att idag gäller det att vara utbildad, att ha spetskompetens. Och så direkt vidare till

#7: som skriver om att de utbildade inte så sällan är obildade. Vilket ju borde stämma med det ovanstående. Det som gäller idag är inte bildningsidealet, vilket är gammalt och förlegat likt

#3: "en man i kostym med mage och käpp som vandrar nedför gatorna och är smart och social"

Ja, den dära spetskompetensen. Som kan vara nog så intressant på sitt vis, men bildning har ju oxå sina fördelar. Om bildning är det som bumbleboo beskriver så är det ju absolut något positivt och som många här i världen skulle behöva lite mer av.

vi skulle kunna återerövra bildningsbegreppet och få det att föreställa någon vanlig typ istället för kostymgubben ^^ För det känns ju som att det är bra ingredienser i bildningen. Just det här med att ta till sig andras åsikter och lyssna och vara respektfull, det glöms nog gärna bort i det här konkuransöverfulla samhället där alla ska slåss om vem som har rätt och ska komma först och vara bäst.

för övrigt sa jag emot mig själv i inlägg 3 :P ganska kul när sånt händer. Men det är det jag tycker om med filosofi, det viktigaste är att man diskuterar något, inte att man vinner. ^^

IQ har jag däremot svårt för, hela det begreppet tycker jag inte riktigt om, eller kanske snarare tycker jag inte om att det är så många som tycker att det är det enda som räknas.

Hm, jag antar att balansgången mellan vad som är bildning (i de positiva ordalag jag beskeriver det i i #1 eller bumbleboo i #7) och mellan den lätt besserwisseraktiga och lite ålderdomliga bilden av bildning är svår.

För mig är nog "en bildad typ" i första hand någon som har förmåga och intresse av att delta i i princip alla någorlunda "djupa" (usch vad jag avskyt det uttrycket…) diskussioner. Men även om det kanske är en funktionell definition av bildning ger ju begreppet så många fler associationer, som vi sett prov på!

Dock talas det inte så ofta om bildning idag, över huvud taget. Det tycker jag att man kan ändra på, och företräedelsevis genom att använda bildning som en motpol mot fokuset på utbildad spetskompetens.

(Angående IQ brukar man ju spetsfundigt säga att "IQ är förmågan att klara av IQ-test." Och det ligger nog en sanning i det.)

Ja, men det är så synd att så många lägger in hela människans intellegens och vettighet i det begreppet, IQ då alltså. väldigt synd.

Just det här med allmänbildning tycker jag ändå är ganska viktigt. Det märks tydligt hur positivt det är för hela samhället ju mer allmänbildade invånarna är. Utbildning, men även allmänbildning, hjälper människor världen över till bättre liv. För att klara sig måste man ha lite koll på det mesta, och åtminstonde veta att det finns mycket kvar att veta. Exempelvis när det gäller lagar osv, bara man vet var man ska hitta informationen så går allt så mycket bättre, men vet man inte ens det, om man inte vet vad man har för rättigheter, så kan det ju bli knepigt ibland.

Sen kanske det inte har med bildning att göra? Jag tycker det är så svårt att veta riktigt vad som räknas in där…

#11 Men är det inte så att IQ-begreppet mer och mer frångås som ett slags globalt mått på intelligens.

Det lägg ganska stor vikt numera vid EQ (Emotional Quotient) vilket jag tycker är positivt.

Besitter man båda, då är man kanske riktigt bildad

Jag känner faktist inte av det utvecklingen så mycket… Men kanske störs min uppfattning mycket av ett litet antal personer som skryter så tråkigt mycket om sin höga IQ och tycker att de som inte har lika hög inte är särskilt smarta. :) säkert finns det en godare värld bortom detta :P

jag tänker mig bildning om något man skaffar sig, IQ och EQ, går det att skaffa sig så mycket. Klart det går att träna upp, men till viss del är det väl något man är född med?

Bildning är för mig uppdelat i två delar.

Konsten att kunna ta emot information och lagra den.

Och konsten att kunna behandla och konkritisera den informationen som delgetts.

Har för mig inte så mycket med vare sig IQ som egentligen bara kan mätas i logik och bara för att man är logisk behöver inte likställas med smart.
(ett plus ett är enligt matematiken ett men enligt logiken lika ofta ett eller 3, en sandhög plus en sandhög blir=? ett, två men inte tre)

#14: Det du beskriver som bildning tycker jag snarare är en väldigt god inramning av vad intelligens handlar om.

Det ligger ju nog lite av en åldersaspekt i detta. Ett barn kan vara intelligent och duktigt på de saker du nämner, men jag har svårt att se att vi skulle kalla det barnet bildat. För att vara bildad tror jag att man måste ha ackumulerat en viss mängd kunskap.

Eftersom jag sysslar mycket med folkbildning genom mitt studieförbundet som är Vuxenskolan, har jag kanske en lite annan syn på bildningsbegreppet. Studiecirkelns pedagogik är ju kortfattat att en mindre grupp tillsammans utvecklas och tillsammans skaffar sig bildning i något ämne eller område. I vissa fall kan det också bli  utbildning men utbildingen är är först användbar sedan den går att tillämpa.

Bildning för mig är att kritiskt kunna värdera, motta och omvandla fakta till förståbar kunskap för mig själv och omvandla ev. det så att det passar mig och mitt liv.

#16 Jag förstår hur du tänker men för mig är bildning väldigt förknippat med samvaron med andra. Alltså inte en personlig kunskap.

I mitt liv ingår också många andra och jag tänker inte egoistiskt utan alla olika sociala eller tillfälliga nätverk eller kontakter. För mig är bildning förmågan att kritisk ta hand om fakta och bearbeta det utifrån mina egna förutsättningar och förmågan att diskutera fram det med andra. Det krävs god bildning för att kunna motta och nyttiggöra utbildning och fakta.

Då förstår jag hur du menar och jag håller verkligen med dig i din sista mening.

#15 Barnet är inte bildat påstås inte heller, men barnet är och kan se det logiska.

Men Logik och Intiligens är inte riktigt samma sak.

Se denna frågeställning:

En väg som delar sig i två andra du har fått information om att en av vägarna går till en by där dom alltid ljuger och den andra går till en där dom alltid talar sanning, du kommer till korsningen och ser en man som kommer på en av vägarna, hur eller vad ska du fråga denne? för att få reda på varifrån denne kommer??

Det finns ett vuxet logiskt svar, sen finns det ett barns logiska svar.

Barnets logiska svar är mer logiskt än det vuxna logiska svaret.

#20: Nu hänger jag inte med. Jag får skissa meningsutbytet för att se om vi har samma uppfattning.

I #14 säger du att egenskaperna X är bildning.

I #15 säger jag att jag anser att X bäst beskrivs som intelligens och att det finns andra egenskaper som bör läggas till bildningsbegreppet (vi kallar dom Y). Jag säger att ett barn visst kan ha X, men inte Y, alltså kan vi inte kalla det bildat.

I #20 säger du att du inte påstått att ett barn kan vara bildat.

Min fråga är alltså då: menar du alltså att ett barn inte kan ha engenskaperna X så som du beskrev dem i #14? Jag håller i så fall inte med.

Däremot håller jag med om att logisk förmåga och intelligens inte är samma sak, och jag är väldigt nyfiken på att höra barnets lösning på vägkorsningsproblemet.

Jag är också nyfiken på barnets lösning…

#20 jag är väldigt nyfiken på både barnets svar och den vuxnes svar på det dilemmat.

Gissa!
Hur skulle ni som vuxna försöka få fram ett svar?
Vi satt(5 vuxna) en natt och resonerade på om och hur frågan skulle ställas för att få fram önskat resultat!

Upp kom min syster son då 4,5år gammal tittade på oss och frågade vad vi höll på med, trött som en gris.

vi förklarde och fick ett lätt skratt, sen svarade han.
Det mest logiska jag någonsin hört.. Gissa ni så ska jag svara sen

fråga om något som man vet att båda vet svaret på och se om den andre ger ett sanningsenligt svar, tex om jackan är grön eller nått sånt, då märker man ju om personen ljuger.

Från barn och tokiga får man veta sanningen. Men det beror inte på att de saknar bildning utan snarare att de inte förstår att visa hänsyn och respekt.

Hehe, ja. det ligger något i det där bjornen :)

Jag känner igen det där dilemmat, men när ja hörde det så var det lite annorlunda. Något med riddare och portar och bakom en av portarna fanns det en skatt, en av dem ljuger o en talar sanning, hur ska man veta var skatten är? ^^

Lösningen på denna var att ställa en fråga som innehöll två "inte" Typ, hade han sagt att du hade talat sanning, eller något i den stilen, minns lite dåligt.

men det kanske inte alls är samma grundtanke i det andra dilemmat.

jag är urursel på sånna ^^

Ja.. eller som min systerson sa..

Det är ju löjligt enkelt, fråga honom om han är en groda!

Ljuger han så syns det ju?! För det var ju en människa eller??

hahaha :D helt underbart. Så inrutade vi är i våra tankar ändå.

#28: AnneN löste det ju på samma eleganta (och rätt uppenbara sätt, egentligen) i #25. Fast det är ju förstås roligare att fråga om om han är en groda.