Hoppas jag lagt den under rätt kategori :).
Har ni tänkt på att jag inte kan vara säker på att ni finns? Eller ni på att jag finns?
Jag tänker ju, så jag vet att jag finns. Men ni kan fortfarande inte vara säkra på att jag inte ljuger? Tänk om jag är den enda riktiga varelsen på jorden och alla andra finns bara i min fantasi? Och tänkt om möbler och sånt försvinner när man går ut från rummet och det finte finns nån filmkamera som filmar?
Vad tror ni?
Sådant är fascinerande..
I min värld är du då den icke-existerande filuren som försöker övertyga mig om att det finns människor, precis som jag, och som har liknande tankar.
Men! Du bara ljuger, för att jag inte ska bli galen.
Se! Nu försöker du övertyga mig igen om att du också finns.. ;) Vilket sätt!
Allt kan ju vara en evig halucination.. En dröm. Tänk om du egentligen ligger på ett psykhem i Australien och bara drömmer allt detta? Du ligger i koma eller vad som helst..
#2 Det var René Descartes som sa det
Men tänk om ingen av oss existerar i verkligheten utan hela vårat universum bara finns i någon annans drömmar/fantasi?
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
#5 Du kan ju inbilla dig att du känner saker. :P
Vi har haft en ganska bra diskussion om det här tidigare som kanske kan vara värd att titta på.
F.ö. är det här extra intressant på internet. Hur kan man veta att det är verkliga personer bakom inläggen och användarnamnen här? Och inte bara hyfsat avancerade datorprogram som är programmerade att skriva inlägg på iFokus?
"Jobba hemifrån Fritt, roligt & utvecklande. Vi har ett komplett system åt dig!"
(den kände igen din tankesystem Crest och vill bara hjälpa till)
Ja, jag strulade till länkandet.
Jag tror att jag finns och jag tror att ni finns. Jag behöver inga bevis . Man lever på tro. Tex i samspel med andra människor då gör man ju på tro. Man vet inte om man gör rätt. man vet inte om man tolkar den andra rätt eller om man kommer att göra sig förstådd.
Om man på allvar tänker sådär som ni gör -då blir man ju galen.
#12
Klart som tusan man hade blivit galen :P Men det skadar långt ifrån att filosofera i ämnet och 'acceptera' tanken att det KAN vara så. ;D Det är kul och fascinerande!
Vart man nu kommer med någon filosofi över huvudtaget.. ;)
Nej jag lever absolut inte i den tron MEN jag fascineras över tanken på att "TÄNK OM".
Ungefär som att jag kan fantisera om att det gömmer sig drakar i berg någonstans och att det lever små magiska varelser i skogen. Tänk om? Möjligheterna är stora…
Jag kan filosofera om att det finns rosa hästar i gigantiska blå träd i underjorden men det betyder inte att jag tror att de finns för det.
Den relevanta frågan man måste avklara här är vad som är "på riktigt". Jag anser det svårt att argumentera för att vi upplever en objektiv verklighet, snarare menar jag nog att den verklighet vi uppfattar måste vara subjektiv per definition. Och vi kan peka på en massa företeelser i den värld vi kallar "på riktigt" som egentligen måste hänföras till oss själva - färg exempelvis, man kan också argumentera för att saker som kausalitet och tid kräver uppfattande och tolkande subjekt för att kunna sägas existera.
Samtidigt är det förstås så att drakar inte existerar, medan giraffer gör det. Uppenbarligen gör vi någon form av avgränsning av våra subjektiva föreställningar, där vi hänför vissa saker till "fantasin" och andra till "verkligheten". Men jag vet inte hur vi ska förklara denna separation på ett rationellt plan, möjligtvis handlar det om intersubjektivitet och en applicerbarhet av kunskapen. Vi kan ju inte göra så mycket av en rosa häst i underjorden, liksom.
Atomer består ju mest av tomrum, så egentligen är ju även saker vi kan se eller ta på "overkliga", men det är den enda värld vi kan uppleva och vi får ju nöja oss med det, som tröst har vi "bara varandra" som Tomas Dileva sjunger, det duger gott för mej.
"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.
#25 Så om andra försvinner ur dina tankar vad är det då som talar för att dom finns?
Eller inte har funnits?
Sen som du själv skriver, alla får tycka/tro, men eftersom du tror en sak och jag tror en annan, fast du själv skriver att så är det inte? Så vad är det du egentligen tror?
Helt klart inte det du själv tror?
Lagom psykat eller, trött som en gris har inte sovit på två dygn, men ska förklara mig när jag sovit ett antal timmar.
Natt natt
Hälsn. Freke
Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus
Jag upplever att den sak jag inte tänker på just nu eller inte ser just nu har inte försvunnit ur verkligheten bara för den inte finns i mina tankar just nu. i ena stunden tänker jag på en sak i andra en annan. Jag skulle gärna vilja ha magiska krafter, tex kunna flyga, läsa tankar, göra tidsresor osv. men jag kan inte det.
Om du på allvar tror så då är det ditt problem inte mitt, därför låter jag dig tycka så. ( Fast egentligen tror jag att du bara vill trotsa.)
#27 är inte av den troende typen, men du har rätt i att jag provocerar.
Mest för att så som du skriver, anser du dig ha mer rätt än andra.
och med det lägger jag ner mina svar i denna tråd.
Och din tro upphör således för mig i denna punkt. Eftersom jag vet att jag inte kommer att svara dig i denna tråd.
Hälsn. Freke
Medarbetare på Beroenden.ifokus & Brott.ifokus
Intressant tråd ! Är det någon som läser Mirakelboken (A course
of Maracles). Där tas det upp just detta med att livet bara är
en dröm. Att allt som sker är något som vi själva skapar.
(har inte läst alla inlägg, men ska göra det. Hoppas att jag
inte helt har spårat ur).